Hon är en av Sveriges absolut mest expansiva byggare just nu. Kriminalvårdens fastighetsdirektör Malin Lövström har nya fängelsebyggen för sammanlagt 61 miljarder kronor i sin portfölj.
– Vi har totalt 80 byggprojekt där 55 av dem är beslutade med investeringar. Sedan har vi 25 ytterligare i förstudie, så den slutliga kostnaden kommer att bli betydligt större än 61 miljarder, berättar Malin Lövström.
I spåren av en grövre brottslighet och en allt tuffare kriminalpolitik är dagens fängelser till stor del dubbelbelagda och det är en ansträngd situation för både personal och intagna. Antalet personer som sitter på anstalt i Sverige har nästan fördubblats på tio år.
– Vi har en tydlig plan mot 20 000 platser i anstalter och häkten till 2035. Det är ett beslutat uppdrag av regeringen för oss att nu förverkliga.
I dag finns omkring 12 000 platser på landets anstalter och häkten.
Men dagens planer om att fördubbla antalet anstaltsplatser är bara början. En allt mer utbredd och grövre brottslighet som har utmynnat i kraftigt skärpt kriminalpolitik med fler dömda, längre straff, slopade straff- och ungdomsrabatter samt skärpningar kring villkorlig frigivning kommer att fylla på redan fulla svenska fängelser ytterligare de kommande åren.
– Det finns en av riksdagen beslutad inriktning för ytterligare ett reformpaket, som inte är tidsatt eller finansierat än. Men när eller om det går igenom kan innebära ett platsbehov på upp emot 45 000 platser, förklarar Malin Lövström.
För att snabba på expansionen tar nu Kriminalvården fram modulära konceptbyggnader som byggs på höjden för att inte kräva lika mycket tomtmark och för att effektivisera byggandet. Jakten på plats och mark för nyetableringar av fängelser är nämligen en tuff uppgift.
– Kombinationen att hitta tillgänglig mark i områden där det går att kompetensförsörja är det svåra, säger Malin Lövström.
En annan utmaning är acceptans hos medborgarna, grannarna till de nya anstalterna.
– Det har blivit en del överprövningar i våra projekt och då är det framför allt i kommuner där vi inte redan är etablerade, konstaterar fastighetsdirektören.
Den desperata jakten på fler anstaltsplatser innebär också att Kriminalvården gärna vill ta över lämpliga befintliga lokaler för snabbare process.
– Det är framför allt sjukhem och psykiatrihus, de som har vård i detaljplan.
– Tyvärr blir vi dock ofta överprövade i bygglovsskedet där, för det finns en viss oro bland medborgare som är kopplad till att det är klass 3-anstalter utan yttre skalskydd som vi konverterar till. På klass 1 har vi en mur och klass 2 har stängsel runt. Och det blir väl en annan trygghetskänsla i det än när det är öppet. Sedan finns det ingen statistik som visar att det innebär någon ökad risk för närboende.
Samtidigt finns det svenska kommuner som gärna vill locka till sig en anstaltsetablering.
– Det finns många kommuner som ser en möjlighet att få arbetstillfällen. Utmaningen är att många av dessa inte är så stora att de har alla förutsättningarna för att kompetensförsörja en hel anstalt. Vi behöver ju inte bara resurser för daglig kriminalvård, utan en mängd andra yrkeskategorier som lärare, läkare och inte minst erfarna mentorer, chefer och ledare. Så det är kompetensförsörjningen som kan vara knepig.
Malin Lövström ser i dag ingen politisk risk i Kriminalvårdens utstakade expansion. Synen på en stramare kriminalpolitik är tämligen unison över hela det politiska fältet i Sverige. Det skriande behovet av fler platser på landets fängelser kommer att bestå, oavsett kommande regeringar.
– Vi ser inte att det skulle bli någon förändring i behovet av de 20 000 platserna vi har beslutat och bygger för i dag.

