Höga gaspriser på kontinenten och brist på vatten i magasinen i södra Norge har gjort att elpriserna stuckit iväg under hösten. Därtill har flera svenska kärnkraftsreaktorer varit stängda för underhållsarbeten. Det ledde till att högkostnadsskyddet för el aktiverades för oktober i södra Sverige (elområde 4).
– Gränsen för elstöd vid 1,50 kronor per kilowattimme ser ut att klicka i även för november i elområde 4, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
Det höga prisläget ser ut att fortsätta under vintern, enligt hans senaste prognos.
Systempriset väntas i snitt bli cirka 1,70 kronor per kilowattimme under perioden december till februari. Det är något högre än under elpriskrisen 2022–2023. Särskilt stor väntas skillnaden bli mellan norra och södra Sverige.
I elområde 1 och 2, som täcker in norra Sverige, väntas snittpriset ligga på 70 öre per kilowattimme. Det är snäppet lägre än under samma period föregående år.
Desto dyrare ser det ut att bli i elområde 3 och 4, som omfattar landets största städer. I södra Sverige är prognosen ett snittpris på 1,80 kronor per kilowattimme – en ökning med 85 procent jämfört med vintern 2025–2026.
Ett orosmoment är om kärnkraften inte kommer igång som planerat i början av december.
– Skulle det bli förseningar i blir södra Sverige lidande eftersom överföringskapaciteten är låg. Kärnkraften behövs för att skapa stabilitet i nätet, säger Johan Sigvardsson.
Energianalytikern Christian Holtz på Polite energy befarar att elpriset vid enskilda pristoppar kan närma sig 10 kronor per kilowattimme i elområde 4. Det skulle i så fall innebära nytt rekord.
– Men vad som sticker ut den här vintern, mer än de enskilda dyra kvartarna, är att vi kommer få en högre basnivå drivet av bristen i vattenmagasinen. Det gör att vattenkraften kommer att hålla igen på produktionen, säger han.
Vad får det här för konsekvenser?
– Det blir en jättestor kapitalförflyttning från elkonsumenter till elproducenter. Sedan kommer prisskillnaderna inom Sverige göra att det blir en hel del intäkter för Svenska kraftnät som får betalt för att överföra el från norra till södra Sverige, säger Christian Holtz.
Under elkrisvintern 2022–23 fick många hushåll betala höga räkningar, och företag tvingades dra ned produktionen under de dyraste timmarna. Liknande scenarier ser ut att bli kunna verklighet de kommande månaderna om de värsta farhågorna slår in.
– Som elkonsument blir varje sparad kilowattimme mer värdefull än vad den brukar vara, konstaterar Christian Holtz.
Sannolikt kommer också trycket på en kommande regering att införa nya stödåtgärder att öka. Det nuvarande högkostnadsskyddet är tillfälligt och löper ut vid årsskiftet. Vissa blickar riktas förmodligen mot vårt grannland i väst, som har infört möjligheten att teckna ett fast Norgepris på 50 öre per per kilowattimme vilket staten garanterar.
– Norge har väl ganska gott om pengar i statskassan för att finansiera en sådan åtgärd, men nationalekonomer är inte särskild imponerade av den, säger Christian Holtz.
Johan Sigvardsson tycker inte heller att det vore rätt väg att gå.
– Norge har ökat sin elförbrukning, samtidigt som det varit jättehöga priser. Det är inte riktigt så en mekanism ska fungera, säger han.
Däremot har Svenska kraftnät öppnat för att återföra delar av de så kallade flaskhalsintäkterna till drabbade konsumeter och företag.
– Det kan absolut bli något av det, tror Sigvardsson.
Fakta.Prognos för elpriserna i vinter
Bixias elprisprognos per elområde för perioden december till februari 2027.
SE1 (Luleå): 70 öre/kWh
SE2 (Sundsvall): 70 öre/kWh
SE3 (Stockholm): 150 öre/kWh
SE4 (Malmö): 180 öre/kWh

