En gammal träskiva förvandlas till en julgran när sågen far fram. Sarali Eder lägger ifrån sig verktyget och börjar spika fast 24 papperslappar på det som ska bli barnens julkalender.
Träskivan hittade hon ute i familjens lada och luckorna är gjorda av en gammal matkasse.
Det här är ingen klassisk prylkalender. På lapparna döljer sig olika instruktioner om vad familjen ska göra inför julen, som att baka pepparkakor, fixa julbio eller pynta hos hönsen.
– Jag brukade känna mig stressad att leverera inför julen. Nu får vi det gjort tillsammans samtidigt som barnen får känna sig delaktiga, berättar Sarali Eder.
Och i den här stilen fortsätter det på hennes Instagramkonto där hon delar hållbara spartips med sina runt 50 000 följare.
Det tillverkas, återvinns och odlas så att det står vilt till i familjens 1800-talstorp i den lilla sörmländska orten Mellösa.
Till den grad att den som inte är fullt så flitig kan känna sig lite underlägsen.
Det är inte avsikten, enligt Sarali Eder.
– Man kan känna att man måste köpa mycket och att allt ska vara så tjusigt. Själv har jag inte de här dyra sakerna utan försöker visa att andra saker också är värdefulla.
Sarali Eder är en av dem som tröttnade på Stockholmspulsen och förverkligade drömmen om ett hus på landet. Hon har norrländska rötter och minns hur hennes morfar jagade älg, odlade och snickrade egna möbler på gården i Arvidsjaur.
Något som format hennes intresse för hållbarhet och självförsörjning.
Pandemin gjorde det lättare att jobba på distans. Det ledde till att hon och maken Karl köpte det gamla huset där de nu bor med sina tre barn.
– Det första som hände var att ett avloppsrör gick sönder så att vi fick renovera, men utöver det gör vi inget på huset om det inte verkligen är motiverat.
Maken är psykolog. Själv arbetar hon deltid som ekonom, håller kurser om återvinning och genomför samarbeten online, vilket gör att hon får mer tid över hemma.
Sarali Eder har tidigare jobbat inom mode och reklam och är medveten om hur svårt det kan vara att värja sig mot köp. Hon ser utmaningar i att minska klimatförändringarna och samtidigt stimulera fortsatt ekonomisk tillväxt.
– Men det är tydligt att folk inte blir lyckligare av konsumtion och det är tragiskt att det tar så mycket energi och pengar.
Hon säger sig samtidigt ha förståelse för dem som väljer att köpa produkter, men betonar att det kan kombineras med smarta val. Som att vara ute i god tid med julmaten, leta produkter med kort datum och fokusera på mer vegetariskt som potatis och grönkål. Själv har hon haft köpstopp på nyproducerade produkter i över tio år och tillverkar mycket egna klappar, som exempelvis väskor och kläder.
Barnens klappar införskaffar hon själv ofta på lokala bytesdagar.
– Ett annat tips är att gå samman i en föräldra- eller kompisgrupp med småbarn för att byta saker med varandra.
Än så länge har barnen inte haft något emot att enbart få secondhand eller hemsydda kläder.
– Jag förväntar mig att det blir svårare när de blir äldre. De börjar komma i åldrarna när de bryr sig om vad de har på sig, men det får vi ta när den dagen kommer.
DN har tidigare skrivit om konceptet ”die with zero” som handlar om att prioritera upplevelser framför sparade pengar på banken. För Sarali har både strävan efter mer frihet och att leva hållbarare varit starka drivkrafter.
– Jag vill lämna lite till barnen men det är också viktigt att visa att allt inte handlar om att det ska finnas massa pengar kvar på kontot när vi dör. Man vet aldrig vad som händer i livet.
Med det sagt är det inte alla som har möjlighet – eller ens vill – gå ned i tid. Det klassiska hemmafruidealet har dock fått ett uppsving, vilket kan påverka kvinnors karriärer och inkomster negativt.
Sarali Eder betonar att detta inte är något hon strävar efter då hon fortfarande arbetar och inspireras av karriärkvinnor. Maken sätter av pensionspengar till henne, och att de båda har investerade sparpengar och saknar lån på huset gör det naturligtvis betydligt lättare att skala ned.
– Jag ville ha mer tid hemma och med barnen. Men vi har också sparat för att leva det här livet och få den här friheten. Nu kan jag göra mycket mer själv och klara mig på mindre.
Läs mer:
”Jag spenderar hellre pengarna här och nu med barnen”
Hajpade julkalendrar säljs vidare
