Torsdagsnattens ryska anfall mot Ukraina omfattade omkring 570 drönare och robotar, enligt det ukrainska försvaret. Flera områden träffades, men huvudstaden Kiev ska ha varit det främsta målet.
Minst 30 personer har bekräftats döda. Ytterligare minst 91 skadades.
Anfallet kom efter en månad då de ryska storskaliga luftattackerna minskade i antal jämfört med tidigare månader, enligt en analys från tankesmedjan Institute for the study of war (ISW). Exakt vad som ligger bakom minskningen är oklart. Ryssland bedöms fortfarande ha förmågan att genomföra stora attacker flera gånger per månad, precis som förut.
Fakta.Ryska storskaliga attacker senaste halvåret
Attacker med minst 300 drönare de senaste månaderna:
Januari: Tre
Februari: Sex
Mars: Fyra
April: Fem
Maj: Sex
Juni: Två
Källa: ISW
En möjlig hypotes är att Ryssland kan samla ihop ett drönarlager för att ”senare kunna genomföra storskaliga anfall oftare, vid en tidpunkt Kreml själv väljer”, enligt ISW.
Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, tror att det åtminstone är en del av förklaringen.
– Ryssland har med flit valt att göra lite färre attacker för att säkerställa att man kan göra kraftfullare attacker senare, säger han.
Den ryska regimen varnar ofta för hämnd när Ukraina går till attack. För att kunna fortsätta göra verklighet av hoten och svara med råge så behövs drönarlager, enligt experten.
– Vi ser också att nätter eller dagar med större attacker får större uppmärksamhet. En del av det här handlar ju om att det ska synas, märkas och kännas.
Som en annan möjlig förklaring lyfter ISW att Ryssland kan ha gjort förändringar i sin drönarproduktion. Tillverkningen kan ha spridits ut på fler platser eller ha skiftat till varianter som är mer komplicerade att bygga, som drönare med jetmotorer.
Att det finns utmaningar som begränsade resurser och produktionsplatser är känt. Det är också möjligt att man vill komplettera produktionen med fler drönare med jetmotorer, eftersom de är svårare att skjuta ned och orsakar större skada än vanliga varianter.
Hans Liwång tror däremot inte att det är en tillräcklig förklaring.
– Det är nog den första förklaringen som är troligare. Sedan kan det vara en mix av flera olika förklaringar där det här kan vara en liten komponent, säger han.
De senaste månaderna har det, utöver ryska luftattacker, rapporterats om flera ukrainska bombningar av ryska mål. Till exempel har Ukraina genomfört upprepade drönarattacker mot broar till den ockuperade Krimhalvön.
Robert Brovdi, högste befäl för Ukrainas obemannade system, har sagt att målet är att i närtid helt isolera halvön.
– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krim, sa han till nyhetsbyrån Reuters i juni.
De ukrainska drönarattackerna har ökat i takt med att den inhemska drönarproduktionen ökat. Men fortfarande är de ryska luftattackerna avsevärt mycket större. Ryssarna inkluderar också fler militära vapen i anfallen, utöver själva drönarna, vilket orsakar större skada.
– För ett år sedan var Ukrainas attacker kanske 10 drönare in i Ryssland. Nu är det 200 drönare samma natt, eller kanske 300. Men Ryssland, de kan ju ligga på 600, 700 eller 800 drönare på en och samma natt, säger Hans Liwång.
