Regeringen har från och med i fjol beviljat RF tio miljoner kronor om året för att bekämpa idrottsrelaterad brottslighet.
För att få en bild av omfattningen av problemet har RF låtit stiftelsen Tryggare Sverige kartlägga förekomsten av till exempel kriminell infiltration i föreningar, oseriös agentverksamhet och rekrytering av unga till kriminella gäng i idrottsmiljö.
– Det vi kan se är att det inte är ovanligt med organiserad brottslighet, både inom elit- och breddidrotten. Det är också tydligt att den inte bara förekommer inom fotbollen och i utsatta områden, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare på Tryggare Sverige.
Det vi kan se är att det inte är ovanligt med organiserad brottslighet, både inom elit- och breddidrotten. Det är också tydligt att den inte bara förekommer inom fotbollen och i utsatta områden.
Han delar in problemen i tre kategorier:
Kriminell infiltration: försök att ta kontroll över föreningars styrelser, personal och ekonomiska flöden.
Organiserad idrottskorruption: matchfixning och oseriös förmedlarverksamhet.
Rekrytering: att idrotten används som arena för rekrytering till kriminella gäng.
I enkätundersökning bland specialidrottsförbunden säger 13 procent att de under det senaste året fått kännedom om någon form av organiserad brottslighet.
”Vi har haft deltagare i RM/SM med tydliga kopplingar till den pågående våldsvågens gäng, som uttalat förtäckta hot i diskussioner med andra utövare gällande icke tävlingsrelaterade frågor”, rapporterar ett förbund.
Av drygt 1 800 idrottsföreningar som deltagit i undersökning svarar sju procent att de fått kännedom om organiserad brottslighet.
”Det är oftast äldre ungdomar som hänger på idrottsplatsen och försöker rekrytera yngre barn. Vi motarbetar detta, men området (där föreningen verkar) i sig är ett stort problem”, skriver en fotbollsförening.
”Äldre fd ungdomsspelare kontaktade yngre spelare på stan om de ville tjäna 1 000 kronor genom att förvara droger hemma”, skriver en annan fotbollsförening.
Magnus Lindgren påpekar att många förbund och föreningar saknar rutiner för att förebygga och rapportera brottsligheten. Han konstaterar också att polisens arbete mot organiserad brottslighet inom idrotten har ”betydande strukturella och kunskapsmässiga utmaningar”.
Mycket av arbetet gjordes tidigare av polisens Aktionsgrupp idrott, som leddes av kommissarie Fredrik Gårdare, men efter att gruppen lades ner 2021 har ansvaret fördelats på poliser regionalt och lokalt.
– En återkommande synpunkt i intervjuer med poliser är att den nuvarande organisationen saknar tillräcklig samordning, både nationellt och regionalt, säger Lindgren.
I samband med att undersökningen presenteras lanserar RF ett åtgärdspaket. Säkerhetschefen Lena Sahlin anser inte att rapporten bjuder på några stora överraskningar, utan menar att idrotten speglar de utmaningar som finns i samhället i stort.
– Vi hade kanske väntat oss större siffror i föreningarnas enkätsvar, men vi tror att det finns en tystnadskultur och att man helt enkelt inte har kännedom om de här fenomenen. Det är också därför som vi nu vill lyfta frågorna och hjälpa förbund och föreningar att hitta rutiner för att identifiera vad det är man ska titta efter, säger Sahlin.
Hon anser att en del föreningar, bland annat genom RF-initiativet Idrottsklivet, arbetar bra med frågorna, men säger sig samtidigt ha respekt för att många tycker att problemen är jobbiga att ta i.
– Det är utmanande och ibland kan det vara obehagligt. Det är därför som vi behöver stärka musklerna, så att man inte står ensam i de här besluten, utan kan kroka arm med kommun och polis. Det ska finnas tydliga riktlinjer, så att man vet när och hur man ska agera, säger Sahlin.
Har idrotten varit naiv och trott att man inte kan drabbas av det här?
– Det är svårt ibland att jobba mot de här destruktiva krafterna. Vi vill ju helst fokusera på vår idrott, skapa positiva värden och inte stänga någon ute, men vi behöver definitivt öka vår kunskap när det kommer personer med andra agendor.
Tror du att en liten idrottsförening har resurser att ta det här ansvaret?
– Det här är ett stort åtgärdspaket, som kommer att ta ganska lång tid att implementera. Vi kommer inte att kunna ha full beredskap överallt och det har vi inte heller behov av, men vi kommer att göra det här i samarbete med specialförbunden och man ska veta att man kan vända sig någonstans om det föreligger misstankar om oegentligheter, säger Sahlin.
Fakta.30-tal punkter i åtgärdspaketet
Här är tio av det 30-tal åtgärder som RF vill införa för att motverka organiserad brottslighet inom idrotten:
● Utse ansvariga för säkerhetsfrågor i alla specialförbund.
● Inrätta en central incidentmottagning hos RF och specialförbunden.
● Skapa utbildningar för att upptäcka infiltration, idrottskorruption och rekrytering till kriminella gäng.
● Införa rutiner för att granska ekonomiskt stöd och sponsring.
● Utveckla system för bakgrundskontroller av styrelser, ledare och andra nyckelpersoner.
● Införa skyddsrutiner vid idrottsplatser.
● Utbilda ledare i att upptäcka riskbeteenden och groomingliknande processer.
● Införa konsekventa disciplinära åtgärder vid misstanke om matchfixning.
● Upprätta en lokal samverkansplan mellan föreningar, kommun och polis.
● Genomföra en årlig riskrapport för berörda inom idrottsrörelsen.
