Inflationen mätt i KPI – alla kostnader – var 0,5 procent i februari jämfört med samma månad förra året, visar SCB:s preliminära uppgifter. Även i januari var inflationstakten 0,5 procent.
Enligt SCB påverkades KPI nedåt av att livsmedelspriserna ökade långsammare än tidigare och uppåt av att boendekostnaderna började stiga efter en period med lägre kostnader.
Men den preliminära inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) sjönk från 2,0 procent i januari till 1,7 procent i februari, på årsbasis.
KPIF är det mått som Riksbanken använder sig av för att sätta styrräntan, och där har man räknat bort hur kostnaderna för bolån utvecklas.
Riksbankens mål är att KPIF ska ligga runt 2,0 procent. Att det inflationstrycket sjunker skulle kunna tala för räntesänkningar framöver, menar sparekonomen Felicia Schön i en kommentar.
”Det är väldigt tydligt att trenden för inflationstakten fortsatt är nedåtgående, om man rensar för de volatila energipriserna – men den stora frågan är vad som kommer hända med inflationen framöver med tanke på den pågående konflikten i Mellanöstern.” skriver hon.
En långvarig konflikt skulle kunna leda till inflation på grund av höga olje-, energi- och fraktpriser. Enligt Schön handlar detta dock om utbudsstörningar som inte skulle gå att åtgärda med höjd ränta. I ett sådant scenario skulle också konjunkturåterhämtningen störas.
”Av den anledningen är det mycket mer troligt att vi får se fler räntesänkningar än räntehöjningar i närtid, trots risk för ökad inflation. Jag ser risken för högre ränta som väldigt låg.” konstaterar Felicia Schön.
