I höst kommer länsstyrelsen på Gotland att öva en massevakuering med 300 statister, rapporterar Sveriges Radio. Sådana evakueringsövningar gjordes återkommande under det kalla kriget, med som mest 30 000 deltagare i Stockholm 1961.
Men egentligen har man aldrig slutat med övningarna, eftersom de fortsatt vartannat år kring Sveriges kärnkraftverk, menar Henrik Larsson, tillförordnad chef på avdelningen Befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar, MCF (tidigare MSB).
Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har allt mer fokus hamnat på den civila beredskapen. Myndigheterna förbereder sig genom att försöka förstå hur ett eventuellt krig skulle påverka Sverige, och ta fram lagstiftning för det. Man försöker kartlägga var det finns resurser att ta emot ett stort antal människor – och MCF kommer till exempel i sommar att få utökade befogenheter att beordra länsstyrelser att göra plats för folk.
– Då ska vi kunna säga till en länsstyrelse att evakuera 5 000 personer, och till en annan att göra plats för dem. Sedan är det ett landshövdingsbeslut att genomföra det, säger Henrik Larsson.
Kriget i Ukraina har också inneburit flera nya insikter om den civila beredskapen. Bland annat hur Ryssland utnyttjade den civila massflykten – där miljoner gav sig ut på vägarna för att fly västerut – vilket försvårade för Ukrainas militär.
De skandinaviska länderna planerar nu för ett scenario där Ryssland tvingar fram en flyktingström mot Sverige via Baltikum och Finland, samtidigt som Nato genomför militära transporter genom Sverige mot Baltikum.
– Nato ser Skandinavien som en enhet, och då måste vi också kunna agera som en enhet, säger Henrik Larsson.
En annan är insikt är att en av de viktigaste uppgifterna vid en massevakuering är registrering av de flyende, man måste veta vart folk har tagit vägen. De med större resurser kommer kanske att fly ut ur landet. Registreringen handlar om att ta höjd för vilka som har barn som ska gå i skola, vilka som är sjuka eller har allergier, vilka som behöver gemensam transport, vilka som tar egen bil och i vilka boenden man placerar dem.
Bara att informera folk om vad man ska ta med sig, så att de inte packar bilarna fulla med onödiga saker, är en grannlaga uppgift.
– Vi har lärt oss från Ukraina att tillfälligt boende bara fungerar i något eller ett par dygn. Då handlar det kanske om idrottshallar, där man registrerar folk. Sedan gäller det att få ut dem till hotell, vandrarhem eller stugbyar. Det är ett jättepussel att lägga. I Ukraina har man gett bidrag så att en del kan lösa det själva, men man har också byggt lägenhetsmoduler, det krävs en otrolig flexibilitet.
Det har också visat sig vara fördelaktigt att ha en varierad fordonsflotta. När kriget bröt ut i Ukraina kunde de som hade elbil fly västerut, medan det blev ont om drivmedel till konventionella bilar. Nu är det tvärtom. Ryssland har under fyra år bombat sönder elnätet, men bränsleimporterna till Ukraina fungerar.
– Det visar att det är svårt att säga vilket system som kommer att få svårt med försörjningen.
När det gäller evakueringsövningarna som MCF ska börja genomföra, varav en i Norra Sverige nästa år, tror inte Henrik Larsson att det är realistiskt med större massövningar, bland annat av kostnadsskäl.
– Vi ska använda dem som är krigsplacerade för den här typen av uppdrag, sedan är det frivilligt att vara med. Det kan hända att vi bjuder på förtäring och sådana saker under själva övningsmomentet, och om man ska spela skadad kanske man får låna oömma kläder.
Läs mer: Övning för massevakuering av civila i krig återinförs
