På en av bilderna syns en grupp apor som ser ut att skrika på varandra, iklädda tröjor som det står ”Orten” på. På en annan bild syns en apa med hijab.
Behandlingskonceptet ”Arga apor” skulle lära unga att hantera sina känslor och bilderna skulle användas som diskussionsunderlag.
Det hyllades av ledningen och nominerades till utmärkelsen ”Årets förnyare”. Men när delar av materialet delades på Linkedin i våras blev reaktionerna rakt motsatta – bilderna upplevdes som rasistiska och kränkande.
Sedan dess har det på uppdrag av socialnämnden pågått en utredning av hur materialet har tagits fram och varför det inte ifrågasatts tidigare.
Resultatet är en rapport som presenterades förra veckan och som slår fast att förvaltningen ”saknar strukturer för hur kvaliteten säkerställs när metoder och nya arbetssätt utvecklas”.
Dessutom framgår det att bilderna hade ifrågasatts tidigt i processen, exempelvis i samband med att konceptet skulle läras ut till personalen, men att det inte togs på allvar.
– Då fick man svaret att apor och andra djur hade valts för att underlätta för barn att uttrycka känslor på ett lekfullt sätt, säger Alessandro Rezaei, avdelningschef inom socialförvaltningen i nordöstra Göteborg.
I enkäter och intervjuer hade flera medarbetare enligt rapporten tagit upp att ansvarig chef inte hade lyssnat på synpunkterna. Dessutom lyfte medarbetare att det är svårt att vara i kritisk i förvaltningen om man tillhör en minoritet.
Alessandro Resaei bekräftar att de som har reagerat starkast mot bilderna är de som själva tillhör någon minoritetsgrupp.
– Absolut. Men en hel del av svaren från intervjuerna berör detta att man känner en skuld för att man har sett det här materialet men inte reagerat. Det gäller oss alla, säger han.
Varför lyssnade man inte på kritikerna?
– Ett skäl, som inte är ett tillräckligt bra skäl, är att man fokuserade väldigt mycket på att det här ett material ska hjälpa barn och att det har tagits fram för ett gott syfte. Vi har inte lyft blicken tillräckligt och tänkt att materialet i en annan kontext blir rasistiskt, säger han.
I utredningen resoneras det också kring huruvida det förekommer strukturell rasism inom förvaltningen. Slutsatsen blir att det är en komplex fråga som det inte går att svara ja eller nej på.
– Strukturell rasism förekommer i hela samhället, så det är en fråga större än oss. Jag vill inte på något sätt säga att vi inte har identifierat ett problem i min förvaltning, jag tror att vi i hela staden behöver bli mera medvetna och skickligare på de här frågorna, säger Alessandro Rezaei.
Att inte lyssna på kritik från medarbetare som har en annan bakgrund, kan inte det ses som uttryck för strukturell rasism?
– Jag menar att kritikernas bakgrund inte spelade någon roll för hur vi hanterade den här frågan. Sedan vet jag att det här påverkade medarbetare från minoritetsgrupper särskilt hårt och det beklagar jag.
Förvaltningen har enligt Rezaei tagit fram en ny metod för att granska metodmaterial som tas fram inom verksamheten. Dessutom har man föreslagit kompetensutveckling för chefer med fokus på diskriminering, inkludering och strukturell rasism.
– Nu behöver vi samla ihop oss för att se hur vi i förvaltningen ska ta nästa steg utifrån vad vi har lärt oss av det här, säger han.
Muslimska samverkansgruppen, som samlar flera muslimska församlingar i Göteborg, har reagerat starkt på illustrationerna. Efter att ha tagit del av utredningen uppger de att de ser positivt på att förvaltningen har tagit frågan på allvar.
De är samtidigt kritiska till slutsatserna kring huruvida det förekommer strukturell rasism på förvaltningen.
”Den frågan var central i våra tidigare samtal och kvarstår även efter utredningen. Vi ser därför behov av fortsatt dialog, tydligare åtgärdsplaner och en extern utredning som kan säkerställa att liknande situationer inte upprepas i framtiden”, skriver de till DN.
