Bab el-Mandeb betyder ”Tårarnas port” eller ”Sorgens port” på arabiska. Sundet ligger mellan Jemen och Djibouti. Det leder från Adenviken i Indiska oceanen till Röda havet och Suezkanalen. På så sätt förbinds flödena mellan Mellanöstern, Europa och delar av Asien.
Cirka 10 till 25 procent av världens sjöburna handel passerar genom Bab el-Mandeb, enligt National Geographic. Det handlar om saudisk olja från en pipeline som går till Röda havet, men också om gödsel, naturgas och mängder av andra varor.
Många kanske minns när containerfartyget Ever Given gick på grund i Suezkanalen 2021. Allt från elektronik till byggvaror, kläder, skor, verktyg och insatsvaror till industrin påverkades.
Och nu hotar Iran om att attackera och blockera sjöfarten via Bab el-Mandeb.
”Vilka länder och företag står för de största transportvolymerna genom sundet?” skriver talespersonen för Irans parlament, Mohammad Bagher Ghalibaf, i ett inlägg på X.
Till hjälp har Iran sina allierade huthirebellerna. I början av mars varnade en talesperson för att de har ”fingrarna på avtryckaren”, rapporterade Axios. Senare sa Mohammed Mansour, vice informationsminister inom huthi, till CNN att en nedstängning av sundet är ett ”möjligt mål och att konsekvenserna kommer att bäras av de amerikanska och israeliska angriparna”.
Detta är inte heller första gången som huthi skulle gå till attack i Bab el-Mandeb. Olika anfall under Israel-Gaza-kriget tvingade fraktfartyg att undvika sundet. I stället fick de ta den långa omvägen förbi Godahoppsudden i Afrika, vilket ledde till utdragna transporttider, ökade kostnader och utsläpp.
– De senaste två och ett halvt åren har de flesta fartygen inte vågat åka via sundet. Nu var man på väg tillbaka och hade börjat köra en del, säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi vid Göteborgs universitet.
Om det blir nya attacker får fartygen ta omvägen igen, med samma konsekvenser som följd. För konsumenter hemma i Sverige kan det också bli märkbart, i synnerhet om man beställer hem större varor som ska åka långväga.
– Det kommer bli lite dyrare men det beror väldigt på vad det är för varor. Är det en dyr vara som är liten så spelar det ingen större roll. Om det är stor vara, som utemöbler eller en grill, kan det nog slå en del, säger Johan Woxenius.
Transportkostnaderna är i nuläget låga. Den som beställer hem ett par skor för en tusenlapp betalar i dag cirka 5 kronor för sjöfrakten, som ingår i den kostnaden. Priset blir alltså inte mycket högre, även med ökad transportkostnad.
– Om man ska köpa en billig grill för 500 kronor så är det klart att då syns transportkostnaderna på butikens pris, säger Johan Woxenius.
Även oljepriserna skulle stiga – och det i en marknad som redan pressas hårt av det nedstängda Hormuzsundet. Om båda sunden blir farliga att passera kan priset på ett fat Brentolja stiga över 150 dollar, säger Artem Abramov, forskare vid konsultföretaget Rystad Energy, till CNN.
– Bara själva hotet om en stängning i Röda havet kommer sannolikt att driva upp kostnaderna för försäkring, frakt och i slutändan oljepriser de närmaste dagarna, säger han.
Nya attacker skulle dessutom riskera att förarga Irans grannar i Gulfen. För Saudiarabien, som tidigare uttryckt missnöje över hur kriget slår mot dess ekonomi, skulle blockaden vara ännu ett slag mot befolkningens försörjning. Därtill skulle Egypten se rött över ytterligare ekonomiska förluster, enligt Johan Woxenius.
– De kommer inte att bli glada av det här. Egypten tjänar mycket på intäkter från Suezkanalen. De har förlorat mycket på de senaste årens attacker och hade väl precis sett fram emot att tjäna lite pengar på kanalen igen.
