John Njie i sin första huvudroll: ”Skönt att få spela en hel person”

Det har hänt att han upplevt att han stått på scen för att fylla en viss funktion eller belysa ett problem snarare än en komplex karaktär.

– Det händer att man får en förfrågan om att stå på scen och prata om att man själv som svart känner sig underlägsen en vit person. Det har jag gjort. Och då fyller man mest en funktion.

Benedict Lombe skrev den kritikerhyllade pjäsen för Bush Theatre i London 2023 som sattes upp på West End året därpå. Hon är den tredje svarta kvinnan att få en pjäs uppförd där och har gjort sig ett namn av att lyfta perspektiv som sällan syns på de stora scenerna.

– Bara det att det är två svarta människor som är i den här kärleksberättelsen. Det i sig är väl nytt. Jag har inte sett det tidigare i Sverige.

Den största utmaningen har varit att hitta sin motivation i en roll som ursprungligen är skriven för en annan publik.

– Det är ett brittiskt manus, med brittisk humor och vissa kulturella referenser som man ska få in i en svensk kontext.

Vid ett tillfälle i pjäsen uppdagas det att Des varit förlovad i ett år utan att ha satt ett datum för giftermål.

– Det är ganska vanligt i Sverige och inte så anmärkningsvärt. Men utifrån snack med regissören så har jag förstått att det är skandal i en brittisk kontext.

– Samtidigt är det en allmänmänsklig berättelse om kärlek också, så allt kommer inte flyga över huvudet.

Förra våren syntes Njie i Alexander Salzbergers ”Papporna” på Dramaten. I höstas spelade han Lucentio i Farnaz Arbabis nytolkning av Shakespeares ”Så tuktas en argbigga”.

Att tacka ja till ”Shifters” innebar samtidigt att han fick avstå från andra uppdrag men att det varit ”hundra procent värt det”.

Vägen till teaterscenen i huvudstaden har gått via flera städer. John Njie utbildade sig på Teaterhögskolan i Luleå och gjorde praktik vid Malmö stadsteater innan ett ettårskontrakt på Dramaten förde honom till Stockholm.

Han kan inte välja och vraka bland roller, men överväger noggrant vilka teaterprojekt han tackar ja till och försöker följa det som känns ”rätt”. Någon tydlig plan för vilka typer av roller han vill eller inte vill göra har han inte.

– Nu när jag fått smaka på en roll som är så mångfacetterad och att jag fått göra mina senaste roller på Dramaten så vill jag fortsätta att göra så här maxade grejer.

I skrivande stund håller han på att sälja av sina möbler eftersom han måste vara ute ur sin andrahandslägenhet innan månadens slut.

Efter premiären väntar hemstaden Göteborg där han blir en del av ensemblen på Göteborgs Stadsteater. Till hösten medverkar han i ännu en pjäs av Shakespeare, ”Trettondagsafton” i regi av brittiska Ellen McDougall.

– Jag har inga barn så nu spelar det inte så stor roll var jag är. Jag vill bara göra saker som känns stimulerande och spännande.