Insikten om att EU halkat efter USA och Kina när det gäller digitaliseringen har knappast kunnat undgå någon. Europa måste satsa eller dö, lyder varningen från den tidigare chefen för Europeiska centralbanken Mario Draghi. Det har hållit tjänstemän och beslutsfattare runt om i Europa vakna om nätterna.
Beroendet av utländsk teknik sätter inte bara välståndet på spel, utan även säkerheten.
– Vi har inte råd att vara beroende av andra för den teknik som håller igång våra sjukhus, gör våra elnät stabila och våra tjänster säkra. Det handlar om att skydda våra medborgare, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen.
Samtidigt lanserade kommissionen en plan för hur Europa ska bli mer självständigt.
80 procent av de digitala tjänsterna och infrastrukturen som används inom EU tillhandahålls av länder utanför unionen – framför allt av USA. Det handlar bland annat om kablar, satelliter, molntjänster, mikrochip och servrar.
Redan i dag görs runt om i Europa försök att slå sig fri från de amerikanska nätjättarna.
● Den franska regeringen beordrade nyligen miljoner statsanställda att sluta använda amerikanska videotjänster som Zoom och Microsoft Teams, och i stället gå över till det franskutvecklade Visio.
● Myndigheterna i flera tyska delstater har gett Microsoft nobben, och delvis gått över till system som bygger på öppen källkod. I Schleswig-Holstein används nu Linux i stället för Windows.
● Nederländernas centralbank har valt bort USA-ägda företag och använder den europeiska molntjänsten Stackit, som ingår i samma företagsgrupp som den tyska livsmedelsjätten Lidl.
● I Sverige utvecklas just nu en uppmärksammad svensk språkmodell. Liknande projekt pågår i flera andra EU-länder.
EU-planen skulle ha lagts fram tidigare i våras men har skjutits upp flera gånger. Enligt DN:s källor beror det på en oro för att stöta sig med Trumpadministrationen, som inte gjort någon hemlighet av sitt förakt mot EU:s regler på det digitala området.
Den amerikanska dominansen hade inte varit ett problem om landet hade hållit sig till spelreglerna, säger Carl Heath som är seniorforskare vid forskningsinstitutet Rise.
– Vi ställer ofta frågan om hur beroende vi är av det ena eller andra amerikanska företaget. Men det handlar inte om de enskilda företagen och beroendet av dem, utan om vårt förhållande till USA som stat.
EU och USA har haft sina juridiska duster tidigare, bland annat i frågor som rör dataskyddsförordningen GDPR. Carl Heath säger att det är naturligt att utmana lagar inom ramen för ett juridiskt system.
– Men det vi ser nu, och som gör det här extra angeläget, är att den sittande amerikanska regimen visar ett stort ointresse för att följa internationell lag och rätt, säger han.
– Då blir det inte längre en juridisk fråga, utan en fråga om säkerhetspolitik.
När Donald Trump i början av året hotade att ta över Grönland med våld slog danska säkerhetsexperter larm.
– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner molntjänsterna, då stannar Danmark klockan nio, sade ordföranden för det danska cybersäkerhetsrådet, Jacob Herbst, till TV2.
Även EU-kommissionen anser att det är bråttom. Genom nya lagförslag och satsningar på digital infrastruktur vill man göra Europa mer självständigt. Det handlar bland annat om att skala upp produktionen av halvledare i Europa, främja öppen källkod och öka kapaciteten i datacenter.
Men är det ens möjligt för Europa att utveckla egna nättjänster som håller samma kvalitet som de amerikanska vi har vant oss vid?
Absolut, menar forskaren Carl Heath.
– Det är inte en fråga om det går, utan om vad vi är villiga att investera i alternativen.
Han poängterar att bolagen har ett intresse av att få sina tjänster att framstå som oumbärliga.
– Det är en enastående bra affärslogik. Att hävda att ingen annan tjänst någonsin skulle kunna bli lika bra som vår. Men det är helt enkelt inte sant.
Häromveckan klubbade regeringen en ny policy för molntjänster. Den slår fast att svenska myndigheter måste vara redo att snabbt lämna amerikanska servrar om världsläget försämras. Men än finns inga planer på att följa Frankrikes exempel och beordra statsanställda att lämna amerikanska videotjänster.
– Vi har inga sådana förslag nu, säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M).
– Men fler europeiska alternativ och ökad konkurrens kan ge högre kvalitet, lägre kostnader och större valfrihet.
USA:s nycker och Rysslands invasion av Ukraina har fått Europa att turborusta och förbereda sig på det värsta.
Lika viktigt som att tågen rullar och sjukhusen fungerar i krig, är våra digitala system.
– Kommer jag att kunna mejla kommunen när höjd beredskap råder? Eller komma åt en fil på intranätet för att veta vilka diabetesmediciner barnen i förskolan behöver? Även i ett läge där Ryssland klippt alla kablar till Sverige, Norge och Finland. Det är där vi är nu, säger Carl Heath.
– Vi behöver kunna fortsätta upprätthålla verksamhet även i svåra situationer.
Läs mer: Regeringens nya policy varnar för utländska molntjänster
Läs mer: Sigrid Melchior: EU:s ålderskontroll kan bli krav på porrsajter
Fakta.Så ska Europa bli mindre beroende av utländska nätjättar
EU-kommissionen lade på onsdagen fram sin strategi för att öka Europas oberoende på det digitala området. Den innehåller bland annat två nya lagförslag:
Den nya moln- och AI-utvecklinglagen (Cloud and AI Development Act) syftar till att öka de europeiska datacentrens kapacitet och främja AI-innovation.
Halvledarlagen (Chips act 2.0) ska främja tillverkningen av halvledare inom Europa.
EU vill också främja användningen av öppen källkod och använda AI för att effektivisera energisektorn.
Kommissionen vill se en fyragradig skala som ska definiera vilken information som kan anses vara så känslig att den behöver hanteras inom EU, istället för att lagras i molntjänster utanför unionen.
