Trots ett samlat överskott på 32 miljarder i fjol talar flera kommuner om en pressad ekonomi. Stockholm höjde skatten i fjol. I Göteborg har styret tidigare i år sagt att de inte vill utesluta skattehöjningar utan ökat statligt stöd.
I Stockholm, Göteborg och Malmö leds politiken den här mandatperioden av Socialdemokraterna. Där måste man nu ta höjd för om partiets vallöfte om att avskaffa karensavdraget i sjukförsäkringen genomförs.
Partiet skriver: ”Karensen straffar dig som jobbar hårt men inte kan jobba hemifrån. Både lönen och pensionen påverkas negativt. Det handlar om flera tusen kronor varje år för en polis, undersköterska eller lärare. Den orättvisan vill vi ta bort.”
I debatten har kritiken mot förslaget främst kretsat kring hur reformen skulle slå mot företagen. Svenskt Näringsliv beräknar att kostnaderna för arbetsgivarna skulle öka med 21 till 42 miljarder.
De pekar också på en analys från regeringskansliet från 2023 om att ”beteendeeffekter” – att fler sjukskriver sig – skulle öka kostnaderna med 11 till 25 procent.
Socialdemokraterna har talat om en klart lägre kostnad: Fem till sex miljarder, byggt på uppgifter från riksdagens utredningstjänst. I den rapporten lyftes även risk för att sjukdagarna skulle bli fler än i dag och ge en samlad ökad kostnad på 12 till 21 miljarder.
Men en betydande del av ett avskaffat karensavdrag skulle inte landa hos företagen utan hos staten, kommuner och regioner, sa Centerns ledare Elisabeth Thand Ringqvist när hon nyligen frågades ut i Sveriges Radio.
Hon hänvisade till vad S-ledaren Magdalena Andersson sagt i en intervju någon dag tidigare om vilka yrkesgrupper som främst drabbas av karensavdraget.
– Om jag lyssnade rätt finns en absolut majoritet av de jobben i offentlig sektor. Då ska ju notan hamna hos kommuner regioner och staten, sa C-ledaren.
När det gäller staten har myndigheten Arbetsgivarverkets nyligen beräknat att kostnaden skulle stiga uppemot 600 miljoner, motsvarande 338 700 karensdagar.
DN har fått besked från förvaltningarna om vilka karensavdrag som Stockholms, Göteborgs och Malmös kommun gjorde i fjol med det så kallade personalomkostnadspålägget inräknat.
Svaret från Stockholm är 205 miljoner, Göteborg 164 miljoner och Malmö 107 miljoner – summor som alltså behöver tas in i en budgetkalkyl.
På DN:s fråga svarar kommunledningarna att de inte har någon kalkyl på hur mycket kostnaden kan tänkas öka för att sjukskrivningarna kan stiga ”första dagen”.
Det handlar alltså för storstadskommunerna om niosiffriga tal, men de ska ställas i relation till att Stockholm – exklusive bolagen – omsatte 69 miljarder och Göteborg 53 miljarder.
På frågan om hur de ser på att stå för sjuklönen även första dagen räknar S-ledarna i storstäderna med att regeringen ska stötta dem.
Emilia Bjuggren (S), finansborgarrådskandidat i Stockholms stad, säger i ett skriftligt svar:
– Att avskaffa karensavdraget handlar i grunden om rättvisa, ska barnskötaren straffas ekonomiskt för sjukdom eller inte. Ett avskaffat karensavdrag kommer öka kommunernas skatteintäkter och kan också bidra till att minska smittspridningen på arbetsplatser.
Bjuggren syftar på att det blir högre skatteintäkter för kommuner när alla som arbetar får sjuklön från första dagen i stället för att förlora en hel dags lön i karensavdrag.
– Om det finns kostnader därutöver är vi trygga i att en socialdemokratisk regering kommer förstärka finansieringen av välfärden i kommuner och regioner, säger hon.
I Göteborg är Jonas Attenius (S) ordförande i kommunstyrelsen. Han säger:
– Vi har fullt förtroende för att en S-ledd regering finansierar sina reformer på ett sätt som inte belastar välfärden, inflationssäkrar statsbidragen och prioriterar löntagares villkor. Karensavdraget kostar redan i dag genom utslitna kroppar och smitta när folk tvingas gå till jobbet sjuka.
Även ordföranden i Malmös kommunstyrelse Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) pekar på regeringen.
– Det skulle vara en viktig reform för vår personal som skulle kosta cirka 100 miljoner kronor, som vi räknar med att regeringen tillskjuter enligt finansieringsprincipen.
Bakgrund.Karensdagen del av krisuppgörelsen 1992
Från 1987 till 1 april 1993 fanns ingen karensdag i sjukförsäkringen. Full ersättning gällde från första dagen.
Den återinfördes som en del av krisuppgörelsen mellan regeringen Bildt och Socialdemokraterna 1992.
I analyser av förändringen av uttaget av sjukförsäkringen syns en kraftig minskning direkt efter att karensdagen återinfördes tidigt 90-tal.
Mot slutet av 90-talet steg sjukfrånvaron igenför att från 2003 åter minska till 2010.
Därefter har antalet pågående sjukfall stigit sakta och planat ut.
Källa: Försäkringskassan