Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Ödmjukhet är kanske inte ett ideal som man förknippar med dansk politik. Snarare frispråkighet och målmedvetenhet som snuddar vid arrogansen. Tänk på socialdemokraten Mette Frederiksen som varit landets statsminister de senaste sju åren. Kvinnan som vågade stå upp mot Trump i Grönlandskrisen i januari.
I valet till folketinget i slutet av mars straffades hon av väljarna för vad de uppfattar som maktfullkomlighet. Socialdemokratiet fick det sämsta valresultatet sedan 1903 med 21,9 procent. I fredags gav Frederiksen upp ett försök att bilda en S-ledd regering.
Nu kliver i stället liberala Venstres partiledare Troels Lund Poulsen in som kunglig utredare. Kung Frederik har gett honom en tidsfrist på 14 dagar för att sondera terrängen för nästa regering. Lund Poulsen lovar att närma sig uppdraget med just stor ydmyghed, ödmjukhet.
– Den uppgift som jag fått är inte lätt, sade han till tidningen Berlingske på måndagen.
I praktiken är det en förlorare som tar över stafettpinnen från en annan. Även Venstre gjorde ett historiskt dåligt val, med katastrofresultat i huvudstaden Köpenhamn. Lund Poulsen behöll med nöd och näppe positionen som ledare för borgerligheten.
Kruxet är att ingen dansk politiker kan ta kommando. I valet i mars stärktes flankerna med framgångar för Socialistisk Folkeparti till vänster och Dansk Folkeparti till höger. De kommer inte att leda nästa regering.
Dansk politik präglas av polarisering och fragmentisering, med tolv partier som ska dela på Folketingets 179 mandat. Matematiken blir inte enklare av att politiker från Grönland och Färöarna förfogar över fyra öronmärkta mandat och att det nya parlamentet redan har fyra politiska vildar. Tre av vildarna kommer från lilla Borgernes parti som imploderat sedan valnatten.
Allt fler danskar tycker att det är dags att höja den låga spärren på två procent till Folketinget. Men det går inte att ändra vallagarna – eller ändra pensionsåldern, bekämpa klyftorna, rädda dricksvattnet och ställa om det danska jordbruket – utan ett fungerande styre i danska Borgen. Regeringsbildningen i Danmark är redan rekordlång, även om danskarna har en bit kvar till Sveriges toppnotering från valet 2018 på 131 dagar.
Det är svårt att se hur Troels Lund Poulsen ska lyckas med uppdraget. Det blå blocket har inte majoritet. Inte ens om man får med sig mittenpartiet Moderaterne. ”Man kan inte gå in på Netto och köpa något för 30 kronor om man bara har 25 kronor på fickan”, konstaterar tidningen Politikens kommentator Elisabet Svane torrt.
S-ledaren Magdalena Andersson kan följa det politiska kaoset på andra sidan Öresund med en liten känsla av obehag
Kanske, kanske, kanske kan de borgerliga locka till sig socialliberala Radikale Venstre. Kanske, kanske, kanske kan Troels Lund Poulsen bana väg för en ny mittenregering med Socialdemokratiet och en rad borgerliga partier. Han har gjort klart att han inleder förhandlingarna med att diskutera det som är Mette Frederiksens svagaste punkt: Den ekonomiska politiken.
För det är ju en sak att säkra en majoritet i parlamentet och något helt annat att få ihop politiken. Mette Frederiksens regeringsunderlag består av partier med motstridiga åsikter om skatter, tillväxt och välfärd. Danska Moderaterne och Socialistisk Folkeparti har ungefär lika mycket gemensamt i ekonomin som – tja, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Det är kanske lite klyschigt att påstå att de danska regeringsförhandlingarna blir en skräckfilm för svenska politiker. Men säg att S-ledaren Magdalena Andersson kan följa det politiska kaoset på andra sidan Öresund med en liten känsla av obehag.
