Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
En norsk journalist har beskrivit för mig hur redaktionen skakades av en jordbävning, när de nya Epsteinfilerna publicerades. Chocken har inte lagt sig. Norska medier använder rubriker som ”snöskred” för att försöka fånga känslan i Norge just nu. Allt rasar, allt svärtas ned.
I svenska och internationella medier har kronprinsessan Mette-Marits mejlkorrespondens med Jeffrey Epstein väckt störst uppmärksamhet. Men skandalerna berör även några av Nordens främsta diplomater. Det gäller Thorbjørn Jagland, tidigare statsminister och ordförande för norska Nobelkommittén när Barack Obama fick fredspriset. Han var under flera år generalsekreterare för Europarådet. På onsdagen kom beskedet att rådet häver hans åtalsimmunitet i den norska ekobrottsmyndighetens korruptionsutredning.
Skandalen gäller även Terje Rød-Larsen, som brukar beskrivas som en av arkitekterna bakom Osloavtalet mellan israeler och palestinier från tidigt 90-tal. Det gäller hans hustru Mona Juul, som fått lämna sin post som ambassadör för Jordanien och Irak. Det gäller den tidigare utrikesministern Børge Brende från Høyre, numera chef för Världsekonomiskt forum, som ledde ett samtal med USA:s president Donald Trump i Davos för några veckor sedan.
Norge har hållit hög profil som något av en humanitär stormakt i internationella relationer under många år. Det är också ett land där utrikesdepartementet blir en etapp på vägen mot den yttersta makten.
Epsteinskandalen blir särskilt känslig för Arbeiderpartiet och Høyre, som har haft makten växelvis över den norska utrikespolitiken i modern tid. Statsminister Jonas Gahr Støre från Arbeiderpartiet var utrikesminister från 2005 till 2012. Den tillträdande Høyreledaren Ine Eriksen Søreide hade samma ministerpost från 2017 till 2021. Hon ska utses till Erna Solbergs efterträdare den här veckan och får inleda sin tid som partiordförande med att svara på frågor om världens mest kända sexförbrytare.
Redan 2019 fick hon ett larm om att Terje Rød-Larsen rekryterade flera unga östeuropeiska kvinnor med oklara meriter till tankesmedjan IPI (International Peace Institute) i New York. Hon betonar nu att norska UD vidarebefordrade tipset till amerikanska FBI.
Problemet för den blivande Høyreledaren är att hon ingår i diplomatparets nätverk. Framför allt är hon nära vän med Mona Juul, som utreds för grov korruption. Anklagelserna tar bland annat avstamp i Epstein testamente – där han öronmärkte tio miljoner dollar till Rød-Larsens och Juuls båda barn.
Norge brukar beskrivas som ett litet land där alla med inflytande känner alla och Ine Eriksen Søreide firade sin 40-årsfest i diplomatparets våning i den flotta stadsdelen Frogner i Oslo – en lägenhet som också dragits in i skandalen, eftersom Epstein senare var med och förhandlade ned priset på bostaden.
Därför finns hennes namn med i debatten om en ”ukultur” på norska UD, alltså en kultur där eliten på UD nonchalerar varningssignaler om att något inte står rätt till. Både Terje Rød-Larsen och Thorbjørn Jagland har länge anklagats för samröre med Epstein. De nya dokumenten bekräftar att kontakterna var täta.
Den norska ekobrottsmyndigheten undersöker korruptionsanklagelser runt utrikesdepartementet. Säkerhetstjänsten granskar hanteringen av kungahuset. Samtidigt drar ledamöterna i Norges motsvarighet till konstitutionsutskottet upp riktlinjerna för en oberoende Epsteinutredning – vad vi i Sverige skulle kalla för kommission.
Det är klart att uppstickarna i norsk politik – från Fremskrittspartiet till Miljøpartiet De Grønne – kan använda Epsteinavslöjanden som slagträ. De politiska rivalerna tjänar på att Støre och Eriksen Søreide pressas om vad de visste. Varför fortsatte Norge att stötta tankesmedjan IPI? Varför Mona Juul fick nya uppdrag som ambassadör?
Åtskilliga norska höjdare riskerar att drabbas av ”guilt by association”, det vill säga att de utmålas som klandervärda för vänskapsband i flera led. Kanske orättvist. Men nätverken hade stor betydelse för en man som Jeffrey Epstein. De gav honom legitimitet och pondus gentemot sina unga offer. Vem vågar utmana en person som är kompis med kungligheter och toppolitiker?
I förlängningen väntar debatter om Norges utrikespolitiska prioriteringar. Det finns alltid krafter som vinner på att förtroendet för makteliten urholkas – inte minst högerpopulistiska krafter som beskriver Europa som en civilisation på fallrepet. Den norska självbilden går inte oskadd ur detta.
Fakta.Epstein och eliten i Norge
De förekommer i dokumenten:
Kronprinsessan Mette-Marit, 52. Förekommer över tusen gånger i de senast släppta filerna. Dokumenten visar hon haft närmare kontakt med Epstein än vad hovet har låtit påskina. Kronprinsessan har bett offentligt om ursäkt och lovat att förklara sig mer, när hon samlat sig.
Thorbjørn Jagland, 75. Tidigare partiledare för Arbeiderpartiet, statsminister och utrikesminister. Var med och tilldelade Barack Obama Nobelpriset under sin tid som ordförande för norska Nobelkommittén. Även tidigare generalsekreterare Europarådet. Haft nära kontakt med Epstein. Utreds för grov korruption.
Terje Rød-Larsen, 78. Norsk toppdiplomat och en av huvudarkitekterna bakom Osloavtalet 1993. Haft uppdrag för FN och lett tankesmedjan IPI från 2005 till 2020. Har besökt Epsteins ö ihop med hustrun Mona Juul. Parets barn nämns som arvtagare i Epsteins testamente.
Mona Juul, 66. Toppdiplomat, gift med Terje Rød-Larsen, och spelade ihop med maken en viktig roll under förhandlingarna mellan israeler och palestinier i början på 90-talet. Tidigare FN-ambassadör. Har fått avgå som ambassadör i Jordanien och Irak. Utreds för grov korruption.
Børge Brende, 60. Tidigare toppolitiker för Høyre, utrikesminister 2013–2017. Chef för världsekonomiskt forum, känt för den årliga konferensen i Davos. Har haft täta kontakter med Epstein.
Läs mer:
Epsteinkopplade Jaglands immunitet hävs
Norges tidigare statsminister utreds efter Epsteinfilerna
