Det amerikanska hangarfartyget USS Gerald R Ford är världens största och har plats för fler besättningsmän än invånarna i Åmål.
Står man i hamnen i Venezuelas huvudstad Caracas och tittar norrut mot Karibien är det där det ligger, även om fartyget är för långt bort för att synas.
Förutom en besättning på 5 000 personer finns det plats för 90 stridsflygplan. Det är nästan tre gånger fler än vad som finns i hela Venezuela – och de amerikanska planen är modernare.
Därför är det inte konstigt om Venezuelas diktator kände viss press när Donald Trump, enligt uppgifter till Miami Herald, ringde honom med budskapet: du kan rädda dig och din familj, men bara om du genast lämnar landet.
Läget i Nicolás Maduros innersta krets är nu mycket spänt, enligt New York Times som har pratat med sju personer nära regeringen.
Utåt sett märks det inte. Presidenten, som har varit vid makten i tolv år, har dansat på huvudstadens gator och uppmanat befolkningen att festa i videor som han publicerat på Tiktok.
Det har gjort att pressen nu förts över till Donald Trump.
Den amerikanska presidenten har hånats med begreppet Taco – ”Trump always chickens out” (att han alltid fegar ur). Han vill hellre bli förknippad med förkortningen Fafo (”fuck around, find out”), som han skrev i sociala medier i januari tillsammans med en bild på sig själv i gangsterutstyrsel.
Men det finns många anledningar för Trump att undvika ett krig.
Hans opinionssiffror är usla, bland annat för att hans väljare tycker att han har lagt för mycket tid på utrikespolitiken. Ett krig för honom även längre bort från drömmen om Nobels fredspris, och riskerar att ta fokus från förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina.
Dessutom har försvarsministern Pete Hegseth gett presidenten huvudvärk, efter uppgifter om att Hegseth gav en order som ledde till att skadade besättningsmän mördades den 2 september, då USA inledde sitt knarkkrig.
Kongressledamöter från båda partier kräver nu att få reda på hur det eventuella krigsbrottet kunde ske.
Så varför muckar presidenten med Venezuela?
Den officiella förklaringen – att det är för att stoppa knarksmuggling till USA – är tunn. Det stämmer att USA har stora problem med narkotika, framför allt fentanyl, men det mesta av det kommer från Mexiko och inte från Venezuela.
För den som letar efter förklaringar finns det några faktorer att kika närmare på:
● Utrikesminister Marco Rubio, som har kubanskt påbrå, har alltid varit av uppfattningen att USA borde ha mer inflytande över de amerikanska kontinenterna.
– Vi har placerat ut amerikanska resurser över hela världen, men när vi gör det i vårt eget närområde, då får alla panik, sade utrikesministern i oktober med anledning av den ökade truppnärvaron i Karibien.
● Latinamerikanska väljare är viktiga för Republikanerna, och många av dem vill se ett slut på regimen i Venezuela.
● Oppositionsledaren Maria Corina Machado, som snart tar emot Nobels fredspris i Oslo, har upprepade gånger smickrat Trump och bett honom sätta press på Maduro.
● Det finns värdefulla oljereserver och mineraler i Venezuela som en affärsman som Donald Trump säkert ser potential i.
Oavsett vilka skäl som ligger bakom är det tydligt att Maduros avgång är målet med den amerikanska kampanjen.
Trumpadministrationen har förhandlat med regimen i Venezuela hela året för att få bort diktatorn, men inte lyckats. Det var därefter som USA skickade krigsfartyg till Karibien.
När Donald Trump fick frågan i november om han trodde att Maduros dagar var räknade svarade presidenten ”jag skulle säga ja, jag tror det – ja.”
Att backa från ett sådant uttalande skulle få Trump att tappa ansiktet. Men ett krig riskerar livet på amerikanska soldater, vilket kan påverka väljarna inför mellanårsvalet 2026.
Under måndagskvällen satt Trumpadministrationen i ett möte om nästa steg i konflikten. Vad de landade i är oklart. Allra helst ser nog Donald Trump att problemet löser sig självt och att den press han har satt på Maduro ska räcka.
Enligt fredspristagaren Maria Corina Machado är bollen redan i rullning.
”Övergången till demokrati har redan påbörjats. Den fortskrider eftersom förutsättningarna nu är på plats: Oppositionen har ett mandat att leda, majoriteten av de väpnade styrkorna tror på konstitutionen och det internationella trycket ökar”, skriver hon i The Economist.
Läs mer:
Trumps ultimatum till Maduro: Avgå direkt, annars anfaller USA
