DN har tidigare rapporterat om tvisten mellan Brf Liljeholmsberget och Stockholms stad om hur markhyran, den så kallade tomträttsavgälden, ska beräknas. Enligt stadens modell skulle hyran ha höjts redan år 2022 och successivt räknas upp till en ökning med 161 procent från tidigare avtal, men föreningen överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen.
Domstolen gick dock på stadens linje, och fastslog våren 2023 att hyran skulle höjas från cirka 1,6 miljoner kronor till 4,3 miljoner kronor från och med i år.
– På sikt är det här förödande för vår ekonomi, sade Erik Fahlén, bostadsrättsföreningens ordförande, efter beslutet.
Brf Liljeholmsberget valde att överklaga beslutet igen, men processen sattes på paus i väntan på en annan uppmärksammad tomträttsdom, där Brf Smyrna så småningom vann i Högsta Domstolen mot Statens Fastighetsverk. Föreningen hoppades att det beslutet skulle kunna bli vägledande även i deras fall, men så blev det inte.
Nu har Mark- och miljööverdomstolen beslutat att inte bevilja föreningen prövningstillstånd, och därmed står sig beslutet från lägre instans. Brf Liljeholmsberget kommer inte att försöka överklaga till HD.
– Vi har analyserat situationen tillsammans med våra ombud och kommit fram till att den juridiska processen är avslutad för vår del. Vi hoppas att våra politiker tar klokare beslut framöver när det gäller tomträtt, säger Erik Fahlén.
Att domstolen resonerat annorlunda i Brf Liljeholmsbergets fall jämfört med Brf Smyrna handlar om att Stockholms stad har en mer generös tomträttsmodell än den som Statens Fastighetsverk tillämpade.
Trots detta anser Erik Fahlén att situationen på sikt är ohållbar, och att tomträttsmodellen behöver reformeras i grunden. Markhyran kommer nu att bli föreningens största driftskostnad, och hur mycket mer den kan höjas i framtiden är oklart.
– Vi kan inte planera på längre sikt än vad Stockholms stad kommunicerar i sina tabeller, och det är betydligt kortare sikt än vad vi förväntas planera som kloka fastighetsägare, säger han.
I det korta perspektivet har dock föreningen budgeterat med höjningen som nu alltså står sig.
– Men vi får ju en rejäl kostnadsökning som jag tycker kan likställas med en skattehöjning för våra medlemmar, säger Erik Fahlén.
DN söker ansvarig på Stockholms stad.
Fakta.Tomträtt
● Tomträttslagstiftningen tillkom i början av 1900-talet. Syftet var att stimulera husbyggandet i en tid då bostadsbristen var stor.
● I stället för att köpa tomtmark kunde den som skulle bygga använda kommunal eller statlig mark mot en årlig avgift, så kallad tomträttsavgäld (markhyra).
● Markhyran sätts utifrån en ränta på markvärdet som bestäms i kronor/kvadratmeter bruttoarea. Tomträttsavgälden bestäms alltså så här: markvärdet x avgäldsräntan = årlig avgäld.
● Hyran ändras i regel var tionde eller var tjugonde år räknat från när tomträtten uppläts första gången.
Fakta.Markhyran för bostadsrättsföreningen Liljeholmsberget
Stockholms stads avgäldsperioder för flerbostadshus är normalt sett tio år. Därefter sätts en ny markhyra som avspeglar värdet på marken.
För Brf Liljeholmsberget har hyran utvecklas på följande sätt:
1992: 1 Mkr/år
2002: 1 Mkr/år
2012: 1,2 Mkr/år
2014: 1,6 Mkr/år
2022: 2,6 Mkr/år
2026: 4,3 Mkr/år
(Den nya markhyran i avtalet trappas upp successivt 2022-2026)
Läs mer:
Kommunen vill höja föreningens markhyra med 132 procent: ”Jätteoroliga”
HD sänker markhyran för brf i Stockholm
















