Artikeln i korthet.
● Yrkeshögskolan får miljarder utan krav på hur mycket lärarledd undervisning som ges.
● Visselblåsare larmar och ifrågasätter utbildningar med lite lärartid.
● Myndigheten skärper nu kraven för att höja kvaliteten och öka kontrollen.
Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar statsbidrag för flera miljarder kronor till programutbildningar och ytterligare flera hundra miljoner kronor till korta kurser inom yrkeshögskolan. Trots att verksamheten är skattefinansierad finns inga kvantitativa krav på hur omfattande den lärarledda undervisningen ska vara.
I myndighetens bedömningshandbok för programutbildningar anges att lärarledd tid ska redovisas i utbildningsplanen, men att ”ingen prövning av detta sker”. I praktiken innebär det att en utbildning kan beviljas statsbidrag även om den samlade lärarledda undervisningen är mycket begränsad.
Visselblåsare och personer med lång erfarenhet av yrkeshögskolan, som vill vara anonyma, uppger för Dagens Nyheter att upplägg med låg lärartid utnyttjas systematiskt, särskilt inom distansutbildningar där undervisningen kan skalas upp till stora studentgrupper.
– Det här handlar inte om enstaka avarter utan om en affärsmodell, säger en källa med lång erfarenhet inom yrkeshögskolan.
Fakta.Yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan är en statligt finansierad utbildningsform som ska möta arbetslivets behov av kvalificerad kompetens. Utbildningarna innehåller oftast en praktikdel, Lia (lärande i arbete), där studenter får arbetslivserfarenhet i verkliga miljöer. Programutbildningar är ett till två år långa och är CSN-berättigade.
• Av de som examinerades 2024 hade uppgav närmare 60 procent att de hade fått ett jobb som helt eller delvis motsvarade utbildningen.
• Andelen i arbete varierar mellan branscher och över tid och har minskat något jämfört med tidigare år.
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan är enligt lag tänkt att vara tydligt arbetsmarknadsstyrd och spela en central roll i Sveriges kompetensförsörjning.
– När staten betalar miljardbelopp utan att ens granska hur mycket undervisning som ges har man abdikerat från ett grundläggande kvalitetsansvar, säger en visselblåsare.
Myndigheten för yrkeshögskolans tillsyn från hösten 2025, som omfattade ett riktat urval, visar att nästan hälften av de granskade utbildningarna hade brister i Lia, lärande i arbete, den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Magnus Wallerå avvisar bilden av att Yrkeshögskolan misslyckas med sina yrkesprogram. Han beskriver lärarledd tid som ett trubbigt mått och säger att myndigheten i stället fokuserar på om utbildningarna leder till jobb och om studenterna ges tillräckliga förutsättningar att nå utbildningsmålen. Samtidigt medger Magnus Wallerå att ribban i vissa fall varit för låg.
– Utbildningar med låg kvalitet har ingen plats i yrkeshögskolan. Vi har sett brister och därför skärper vi nu kraven, säger Magnus Wallerå.
Från och med kommande ansökningsomgång inför Myndigheten för yrkeshögskolan ett nytt krav där utbildningarna ska redovisa graden av interaktion mellan studerande och utbildare. Syftet är att komma åt utbildningar som i praktiken bygger på självstudier.
– Utbildningar som bara erbjuder två timmars lärarledd undervisning i veckan kommer inte att accepteras framöver, säger Magnus Wallerå.
De ekonomiska effekterna är betydande för flera utbildningsföretag. Medieinstitutet i Sverige, som ägs av Elevera Education Group, har under flera år redovisat vinstmarginaler på över 40 procent. Samtidigt har stora belopp delats ut till aktieägare.
Linda Sahin, vd på Elevera Education Group, ser det som ett kvitto på att bolaget har byggt upp en bra modell för sin verksamhet.
– Vi är väldigt effektiva och har väldigt stor respekt för resurserna. Vi har investerat en hel del i digitalisering, sitter i väldigt smarta lokaler och är måna om hur vi hanterar våra resurser.
Är inte vinstmarginaler på 40 procent en signal om att ni får för mycket pengar från staten?
– Så skulle man också kunna se det. Vi är ett kvitto på att det går att göra det här effektivt, säger Linda Sahin.
Andra stora aktörer jobbar på liknande sätt. Hermods, som också ingår i utbildningskoncernen Academedia, har fått identiska distansutbildningar godkända i flera olika städer trots att innehåll och upplägg är desamma, något kritiker menar gör det möjligt att få flera beviljanden för i praktiken samma utbildning.
Academedias utbildningsdirektör Anette Wahlgren försvarar distansuppläggen och menar att låg lärartäthet inte nödvändigtvis innebär låg kvalitet.
– Lärande handlar inte om hur många timmar en lärare står och föreläser. Det handlar om interaktion och att studenterna har fyrtio timmar i veckan med sitt studiematerial, tillsammans med lärare, studiekamrater och arbetslivet, säger Anette Wahlgren.
Utbildningskoncernen Academedia uppger att koncernen inte har någon fast miniminivå för lärarledd tid, men att distansutbildningarna normalt innehåller minst fyra lärarledda timmar i veckan.
– Vår uppföljning visar att majoriteten av de studerande når examensmålen och att arbetsgivarna är nöjda med kompetensen, säger Anette Wahlgren.
Hur stor andel inom era yrkeshögskoleutbildningar får en Lia-plats?
– Vi har inte mätt exakt hur många som inte kommer ut på Lia och varför. Det mått vi har är examensgraden, som ligger på omkring 69 procent. För att få examen ingår oftast att göra Lia, säger Anette Wahlgren.
Fakta.Academedia – Sveriges största utbildningskoncern
● Academedia har bland annat 100 000 vuxna deltagare om året. Inom yrkeshögskolan finns bland andra Hermods, NTI-skolan, Bergs School of Communication och Sälj- och Marknadshögskolan.
● Under de senaste åren har Academedia delat ut hundratals miljoner kronor i aktieutdelning.
● År 2024 köpte finansmannen Roger Akelius en betydande aktiepost men sa att han inte ville tjäna pengar på utbildning, utan i stället stoppa utdelningar och återinvestera vinsterna i skolorna. Reaktioner från andra ägare gjorde att Roger Akelius lämnade sitt engagemang.
Källor: Academedia, SVT, DN
Läs mer:
Yrkeshögskola beviljades miljoner – lämnade felaktiga uppgifter
Kortare studietid och goda jobbutsikter – fler svenskar väljer yrkesutbildningar
Regeringen miljardsatsar på yrkeshögskolor: ”Fler ska kunna studera 2021”
