När chefen för förhandlingarna, Australiens klimat- och energiminister Chris Bowen, kallade till pressträff på torsdagen, tog han i ordentligt för att försvara utkastet till överenskommelse som han precis presenterat.
– Detta blir det första mötet då världen konstaterar att vi inte når 1,5-gradersmålet från Parisavtalet. Men vi är fast beslutna att vi inte ska bli ihågkomna för det – utan för att vara det klimatmöte som säger tydligt och starkt att det inte är acceptabelt, säger Chris Bowen.
Och visst finns starka formuleringar kring 1,5-gradersmålet i det utkast till överenskommelse som presenterades på torsdagen – något som inte var självklart, efter att en strid uppstått även kring detta grundläggande mål.
Men det kompletteras med vad som uppfattas som en rad mycket kontroversiella utspel. Det tydligaste exemplet: att det inte finns någon som helst hänvisning till fossila bränslen.
Däremot finns, för första gången, ett siffersatt mål för tekniker för att fånga in och lagra koldioxid, så kallad CCS. Enligt utkastet ska världens länder arbeta för att fånga in minst 500 miljoner ton koldioxid årligen från och med 2035 – och sträva efter runt 3–5 gånger så mycket.
Det är mycket kontroversiellt och ses av många som en ursäkt för att få fortsätta använda fossila bränslen. Kritiker rasar omedelbart mot utkastet.
– Tekniker som fångar in koldioxid kan aldrig ersätta en snabb utfasning av fossila bränslen, säger Karin Lexén.
Alla är dock inte kritiska. Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet som arbetar för utfasning av fossila bränslen, välkomnar att man nu diskuterar tydliga mål inom CCS.
– När vi nu har bommat 1,5-gradersmålet måste vi suga ner mycket koldioxid, det säger även IPCC (FN:s klimatpanel, reds anm). Det är bra att man slår fast det, säger han.
Enligt DN:s uppgifter är det, talande nog, samma grupp av länder som motsätter sig formuleringar kring fossila bränslen som också argumenterar för det nya målet om CCS. Det handlar om Arabgruppen som består av 22 medlemsländer – med Saudiarabien i spetsen.
Samma grupp försöker också bromsa formuleringar kring betydelsen av klimatforskning och att IPCC ska publicera sin nästa stora rapport före klimatmötet 2028. Då ska det ske en sammanfattning av hur världens länders klimatarbete står sig gentemot vad vetenskapen säger krävs, en så kallad ”global stocktake”.
– Att ha den nya IPCC-rapporten som grund inför det är avgörande, sade EU:s klimatkommissionär och chefsförhandlare Wopke Hoekstra på onsdagen.
I utkastet finns en svag sådan formulering, där IPCC ”bjuds in” att förse klimatförhandlingarna med relevant information inför nästa ”global stocktake”.
Däremot är alla hänvisningar till den historiska överenskommelsen från Dubai 2023, när världens länder enades om att arbeta för ”en omställning bort från fossila bränslen”, nu helt borta. I stället föreslås nu en formulering om en ”omställning mot låga utsläpp av växthusgaser”.
Värdländerna Australien och Turkiet har också lagt stort fokus på elektrifiering under årets klimatmöte. I förslaget till överenskommelse finns nu ett mål om att öka andelen el i den totala energianvändningen till 35 procent globalt till 2035 – men det är frivilligt.
Nu går förhandlingarna in i vad som ser ut att bli en infekterad slutstrid. På fredag kväll ska förhandlingarna egentligen avslutas – men många räknar nu med att de försenas åtminstone in på lördagen.
Varken EU eller Sverige ville recensera det utkast som presenterats.
– Vi har precis fått texten och gått igenom några rader, att basera uttalande på det skulle inte vara användbart, sade EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra till medier på torsdagskvällen lokal tid.

