Under första halvåret 2026 sjönk mordfrekvensen i USA med 18 procent jämfört med samma period året före.
Nedgången är en fortsättning på en mångårig trend, enligt en rapport från den oberoende tankesmedjan Council on Criminal Justice.
Studien, som släpps på torsdagen, bygger på statistik från 36 amerikanska storstäder.
– Under pandemin ökade brottsligheten enormt mycket. Det är lätt att tro att det nu handlar om en återgång till det normala, men nedgången är betydligt större än så, säger kriminologen Ernesto Lopez som är en av författarna till rapporten.
Om utvecklingen håller i sig får USA den lägsta mordfrekvensen sedan år 1900, så långt tillbaka som statistiken sträcker sig.
Även andra brott har sjunkit jämfört med första halvåret ifjol, som inbrott (-13 procent), rån (-17 procent) och bilstölder (-47 procent).
Den stora frågan är förstås: Vad beror det här på?
– Vi har inga säkra svar. Men när vi befinner oss på historiskt låga nivåer är det rimligt att anta att breda samhällsfaktorer ligger bakom.
Ernesto Lopez nämner särskilt fyra omständigheter som samspelar:
● Befolkningen blir äldre och med åren ställer man inte till med lika mycket bråk.
● Unga tillbringar mer tid inomhus med sociala medier och datorspel.
● Polisen har fått fler tekniska hjälpmedel, som kameror, drönare och ai-verktyg.
● Många städer har satsat på våldspreventionsprogram, som tycks ha haft viss effekt.
Våldsbrotten började sjunka år 2022, när Joe Biden var president. Men utvecklingen har fortsatt under Donald Trumps andra mandatperiod.
Trump har tagit åt sig äran och hänvisat till att hans administration har strypt invandringen vid gränsen till Mexiko och skickat soldater från Nationalgardet till flera städer.
I Washington DC syns dagligen soldater i stadskärnan. De brukar hålla sig vid parken National Mall eller nära tågstationen.
De har planterat blommor, plockat skräp och på Alla hjärtans dag delade de ut rosor till förbipasserande. Mindre synligt är någon form av polisiärt arbete av soldaterna.
– Om vi tittar på Nationalgardets insatser finns det analyser från Washington DC som visar att de inte har påverkat det grova våldet på något tydligt sätt. Dessutom ser vi samma utveckling i städer utan federalt ingripande, säger Ernesto Lopez.
Bidrar den hårda migrationspolitiken till färre brott?
– Den samlade forskningen om invandring och brott, inte bara under Trump utan mer generellt, visar att invandrare begår färre brott än personer födda i USA.
I diskussioner om våldsstävjande arbete brukar det finnas två läger: de som förespårkar hårdare tag och de som vill prioritera förebyggande initiativ.
Det är helt uppenbart, menar Ernesto Lopez, att bägge delarna behövs. Efter pandemin upplever han också att lokala myndigheter har arbetat bredare än tidigare.
– Polisen är viktig, även om en del personer på vänsterkanten ibland hävdar motsatsen. Samtidigt kan polisen inte göra allt. Därför måste man kombinera polisarbete med lokala samhällsinsatser.
Det är inte överallt som brottsligheten sjunker. I åtta av de 36 städerna i rapporten har morden tvärtom ökat. Några brottskategorier, som våld i nära relationer och drogrelaterade brott, ser också en svag ökning.
Men den övergripande trenden är ändå tydlig och den syns i både demokratiskt och republikanskt styrda städer. Brottsligheten minskar även i flera andra västländer.
– Jag tycker att det stärker teorin om att det är bredare demografiska och tekniska förändringar som driver detta, snarare än politiska beslut, säger Ernesto Lopez.
Han betonar framför allt att ungas levnadsvanor har förändrats, inte bara i USA.
Generellt brukar det vara personer under 30 år som ligger bakom grova våldsbrott, och särskilt ungdomar i grupp.
I dag finns det färre unga än tidigare. De dricker mindre alkohol än förut och sitter oftare hemma med sina telefoner.
Kan det vara bra med mycket skärmtid?
– Nja, brottslighet är bara ett av många samhällsproblem. Om brotten blir färre samtidigt som isoleringen och den psykiska ohälsan ökar har man bara bytt ett problem mot ett annat.
Fakta.Färre mord – men fler än i Sverige
Våldsbrotten har blivit färre per capita i USA sedan 2022. Under första halvåret 2026 begicks 5,2 mord per 100 000 invånare, enligt Council on Criminal Justice.
De har dock utgått från 36 storstäder, där benägenheten att begå brott är större än i övriga landet.
I FBI:s senaste helårssiffror för 2024 låg mordfrekvensen på 5,1, vilket var en minskning med 16 procent från året innan.
Det är ändå mer än fem gånger högre än i Sverige, där siffran låg på 0,8 per 100 000 invånare år 2025, enligt Brå.
Källor: FBI, Brå, Council on Criminal Justice
