Vård i utlandet har blivit en allt större kostnad för Västra Götalandsregionen. 2022 handlade det om 39 miljoner kronor. Förra året: 101. En ökning som socialdemokraten My Alnebratt bara kan konstatera, eftersom det är Försäkringskassan som beslutar om utbetalningarna, och sedan skickar fakturan – utan större underlag – till regionen.
– Vi vet ingenting om de här pengarna. Inget om vilket land det gäller, eller vilken vård som utförts. Men min erfarenhet säger mig att när det handlar om så stora summor – då finns det fusk med i bilden, säger Alnebratt som är ordförande för den operativa hälso- och sjukvårdsnämnden i VGR.
En annan budgetpost som frustrerar henne är det särskilda tandvårdsstödet. Det är ett stöd till den som har en underliggande sjukdom eller funktionsnedsättning som ökar risken för dålig tandhälsa. Här kan regionen granska enskilda fakturor och stoppa dem om de hittar felaktigheter. Det gör de.
Totalt kostar den här tandvården en kvarts miljard om året. 2024 stoppades 18 procent av de granskade fakturorna. 2025 var det hela 34 procent.
– Vi vet alltså att det finns grova brister, hittar ekonomisk brottslighet och ser att patientsäkerheten är hotad. Men vi kan inte stoppa aktörerna. Det kan bara Försäkringskassan göra, säger My Alnebratt.
I ett brev till generaldirektören på Försäkringskassan ber de västsvenska regiontopparna My Alnebratt och ordföranden Helen Eliasson (S) myndigheten om att skärpa insatserna mot det de ser som misstänkt välfärdsbrottslighet.
Både utlandsvården och den särskilda tandvården behöver enligt VGR mycket ambitiösare granskning och hårdare uppföljning.
– Jag antar att generaldirektören inte förstår hur stora problem det finns på det här området. För min del är jag förbannad över att det kan få fortsätta så här, säger My Alnebratt (S).
DN har bett Försäkringskassan om en kommentar och fått veta att brevet nått generaldirektören, vars stab nu tittar på hur de ska gå vidare.
