Skolkuratorerna och rektorn leder oss genom korridorerna på Angeredsgymnasiet. De hälsar på eleverna, frågar hur de mår. Så vänder sig en av kuratorerna om:
En av eleverna som gick förbi har ett syskon som nyss har utvisats själv.
– När jag sa att det är jättetråkigt det som hänt, knixade eleven ihop ansiktet. Kanske kommer vi prata längre fram.
På skolan går ungefär 800 elever. Flera är på väg att utvisas just nu. Genom åren har elever behövt lämna landet av olika anledningar, men både rektor Roger Bloom och de tre skolkuratorer som DN har pratat med är överens:
Det är skillnad nu.
– Jag har jobbat här sedan 2007, genom flyktingkrisen och utvisningarna som skedde då, när man sa att unga hade ljugit om sin ålder. Jag är ganska härdad. Men det här är nästan svårt att ta in, säger skolkurator Malin, som inte vill ha med sitt efternamn.
Tonårsutvisningarna, som de kallas, handlar om att 18-åringar får besked om att de måste lämna Sverige, trots att de har bott här i flera år och trots att deras familj får stanna. Det beror på att migrationspolitiken har stramats åt på flera sätt.
– När man fyller 18 är man ju myndig, men man behöver sin familj. Det här är barn som har bott nästan hela sitt liv i Sverige och som blir utvisade ensamma när de fyller 18, till ett land som de kanske aldrig har varit i, säger skolkurator Malin Bohlin.
Kuratorerna får veta att en av deras elever ska utvisas när någon söker upp dem för ett samtal. Ofta med Migrationsverkets utvisningsbeslut i sin hand.
– Eleverna känner oro, rädsla, ilska, sorg, frustration, hopplöshet. Det är så mycket vanmakt. För dem, och för oss. Vi stöttar på alla sätt, vi gör allt vi kan, säger skolkurator Farida Khan Deshayes.
– Vi kan inte göra något åt utvisningen, men det är vi som måste sitta med de här utsatta barnen och ungdomarna. Det är otroligt tungt, säger Malin.
Frågorna och rädslorna som eleverna har är många: Var ska de bo? Vad ska de göra där? Vad kommer de att möta? Kuratorerna har inte alla svar. Men om det behövs kan de hjälpa till att kontakta andra myndigheter, som vården.
Ibland är det lättast att prata om här och nu. Om hur eleverna ska klara skolan så länge de är kvar i Sverige. Om de kan lägga upp lektionerna på ett annat sätt, beroende på hur eleverna mår. Så att de i alla fall klarar engelska, svenska, och matte.
– De är 18, de funderar samtidigt på hur de ska få sin gymnasieexamen. De har gått i skolan i Sverige hela livet, slitit och kämpat, och så ska det inte bli något? säger Malin Bohlin.
Genomgående beskriver kuratorerna elevernas känsla av att de inte hör till, och att de aldrig kommer göra det oavsett hur mycket de anstränger sig. Att utvisningarna blir det yttersta tecknet på det.
– Själva beslutet är en kränkning. Barnen är högst medvetna om att det är en form av strukturell rasism, säger Farida Khan Deshayes.
Även om det är ett begränsat antal elever på Angeredsgymnasiet som utvisas, ser skolpersonalen att många fler påverkas. Föräldrar och syskon med panik, ledsna kompisar, uppgivna lärare.
– När det väl händer är det en stol som står tom i klassrummet. Det påverkar vänskapskretsen. Det är väldigt sorgligt, säger rektor Roger Bloom.
Det finns också elever som oroar sig över att de kanske står näst på tur. Roger Bloom lyfter de elever från Ukraina som har kommit till Sverige.
– Där finns en större oro på gruppnivå, en osäkerhet om vad som händer i hemlandet, och vad man ska göra om man måste åka tillbaka, säger Roger Bloom.
Kuratorerna är hela tiden redo för att nästa person som knackar på dörren har ett brev från Migrationsverket i handen. De tror att allt fler av deras elever kommer att bli utvisade, i takt med att de fyller 18.
I veckan röstades Socialdemokraternas förslag om att stoppa tonårsutvisningarna ner av Tidöpartierna. Regeringen och Sverigedemokraterna förhandlar nu om en lagändring som berör tonårsutvisningarna.
Angeredsgymnasiet ser gärna att ansvariga politiker kommer till skolan, för att visa hur det ser ut.
– Jag skulle gärna ta hit Forssell och Strömmer att gå med mig en vecka, säger kuratorn Malin.
Fakta.Tonårsutvisningarna
Den senaste tiden har flera medier rapporterat om ärenden där ungdomar över 18 år fått utvisningsbeslut, trots att deras familjer får stanna och trots att de har bott länge i Sverige. Det beror på flera åtstramningar i migrationspolitiken.
Bland annat slopade regeringen, med stöd av Socialdemokraterna, 2023 möjligheten att vuxna som undantag kunde få ett förlängt uppehållstillstånd på grund av ”särskilt ömmande omständigheter”. Tonåringar över 18 år ses inte som en del av sin kärnfamilj och utvisas om de inte bedöms ha egna asylskäl.
Oppositionspartierna har nu velat att utvisningarna pausas. Tidöpartierna vill i stället ta fram en ”ventil” i systemet. Där ingår ett förslag som skulle göra att de som fyller 18 kan få förlängt uppehållstillstånd om de fortfarande bor hemma hos sina föräldrar.
Läs mer:
Tolv gymnasieelever har fått utvisningsbeslut – skolornas nya riktlinjer
Regeringen och SD förhandlar om tonårsutvisningar
