Diskussionen om ordningsproblem på svenska fotbollsmatcher blossade åter upp efter kaoset förra helgen när IFK Göteborg mötte Örgryte. Supportrar startade bland annat en eldsvåda på läktaren, matchen avbröts och fick spelas klart först dagen efter.
Hårdare tag mot våldsverkare på idrottsevenemang var en del i den offensiv mot brottsligheten som Tidöpartierna inledde efter förra valet. På regeringens uppdrag tog utredaren Anders Hübinette fram ett antal förslag om bland annat straffskärpningar och kriminalisering av fler gärningar.
– En gyllene möjlighet att flytta fram positionerna, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) när utredningen presenterades för ett år sedan.
Av flera skäl gör regeringen i dag en annan bedömning. Trots återkommande incidenter, som i Göteborg nyligen, har den långsiktiga trenden på läktarna varit positiv. Det har fått fler att tvivla på om allmänt hårdare tag verkligen är rätt väg att gå.
Utredningen fick också tung juristkritik, bland annat från Svea hovrätt, som ansåg att straffskärpningarna var oproportionerliga. Förslagen om nya kriminaliseringar riskerade, enligt hovrätten, att leda till att likartade brott skulle värderas olika beroende på om de begåtts på en läktare eller någon annanstans.
Fakta.Ett par förslag i utredningen
Regeringens särskilda utredare Anders Hübinette presenterade i april 2025 förslag på åtgärder för att minska våldsamheter och andra ordningsstörningar på och i samband med idrottsarrangemang – med fotbollen i fokus. Några av förslagen var:
• En ny lag som skulle förenkla delning av kameramaterial och personuppgifter för att kunna identifiera personer som begår brott på arenorna.
• En särskild straffskala för ”de grövsta pyroteknikbrotten” med fängelse lägst sex månader och högst två år.
• Kriminalisering av försök och förberedelse till brott mot pyroteknikförbundet samt förberedelse till brott mot maskeringsförbudet.
• Att ”alla typer av brott” som begås vid ett arrangemang ”som huvudregel” ska leda till tillträdesförbud – ”det ska i princip vara tillräckligt med ett enstaka brott för att tillträdesförbud ska komma i fråga”.
• Att försök till överträdelse av tillträdesförbud kriminaliseras, med straffskala fängelse upp till ett år.
Organisationer inom svensk fotboll varnade för att förslagen skulle så split mellan supportrar, klubbar och polis, istället för att gynna dialogen mellan parterna.
Nu står det klart att några nya lagar inte kommer att träda i kraft före valet, enligt vad flera källor uppger för DN. De hårdaste förslagen om straff och kriminalisering har helt lagts på is.
Däremot bereder regeringen ett förslag som ska göra kameraövervakningen på arenorna mer effektiv. Idrottsminister Jakob Forssmed vill riva lagliga hinder för att dela kamerafilmer och andra personuppgifter mellan arenaägare, klubbar och polisen.
– Det är viktigt att man kan utbyta information på ett tillräckligt bra sätt så att man kan identifiera och stänga av de här personerna som begår brott, säger Jakob Forssmed.
Det handlar om den så kallade exkluderingsstrategin vars grundtanke är att åtgärder ska riktas mot enskilda gärningsmän, istället för att supportrar bestraffas kollektivt, exempelvis genom färre platser på matcherna.
Det är klokt att regeringen har valt bort de hårdaste lagförslagen, anser riksdagsledamoten Jesper Skalberg Karlsson (M) som jobbar med frågan och månar om ”den levande och kreativa läktarkulturen”.
– Jag tror att kameraövervakning är accepterat i de här offentliga miljöerna. Men det vi behöver här och nu är en mer enhetlig tillämpning av strategier och lagar. Supportergrupper och polisen behöver också nå varandra på ett bättre sätt, säger han.
Idrottsminister Jakob Forssmed bedömer att nya lagar om kameraövervakning inte hinner behandlas i riksdagen före valet, men även Socialdemokraterna vill förverkliga förslaget. Det uppger riksdagsledamoten Lars Isacsson (S) som också är engagerad i frågan. Liksom Jesper Skalberg Karlsson vill han slå vakt om den internationellt ryktbara svenska läktarkulturen.
– Vi föreslår att man tillsätter en nationell samordnare som kan samla aktörerna vid samma bord – supporterunionen, klubbarna, polisen – och ta fram en långsiktig strategi med forskningsbaserade metoder. Och bygga tillit, säger Lars Isacsson.
Läs mer:
IFK Göteborg vill ha tydligare besked från polisen
DN:s Jens Littorin: Inte bara damen med blåvitt-halsduken som har tröttnat