Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Tidöpartiernas uttalade ambition är att ”helrenovera friskolesystemet”. Och det finns många bra förslag på bordet som tillsammans skulle kunna åstadkomma det.
Problemet är att få av dem ser ut att bli verklighet.
För trots att det har gått mer än tre år sedan Ulf Kristersson (M) tillträdde har han och hans ministrar inte sjösatt en enda viktig reform. Ingenting som åtgärdar det regeringen kallar för ”inbyggda fel i friskolesystemet som helhet”.
Hittills har det mesta fastnat i utredningar.
Så är det exempelvis med skolpengsfrågan.
Utredningen, som presenterades i somras, förespråkar att kommuner ska kunna dra av 6 procent på skolpengen till friskolor eftersom kommunerna har merkostnader för att garantera alla barn en plats. Ett liknande förslag finns även i ”Utredningen om en mer likvärdig skola”, som kom redan 2020.
Arbetet sker i motvind.
Att friskolor i dag får betalt för ett uppdrag som de inte har är alltså välutrett. Trots det kastades skolpengsutredningen snabbt i papperskorgen, vilket Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist skyllde på ”ett dåligt underlag” (Dagens Samhälle 9/12 2025).
Andra förslag, som har blivit hängande i luften, handlar bland annat om vinstbegränsningar, skärpta viten för ägare som inte sköter sig, ökad insyn i friskolorna och ett förändrat kösystem, så att barn till insatta och socioekonomiskt starka föräldrar inte längre ska ha gräddfil till de populäraste skolorna (SVT 22/12 2025).
Lotta Edholm (L), minister på utbildningsdepartementet, förklarade nyligen för SVT att de jobbar på detta. Men arbetet sker i motvind.
Medan det inte finns någon anledning att tvivla på Liberalernas ambitioner i skolfrågan, saknas det nämligen knappast frågetecken kring hur förändringsbenägna framför allt Moderaterna är. Det märks på Malmqvists svar kring skolpengen, som ligger i linje med hur M-politiker ofta agerar, då de hellre krokar arm med friskoleföretagen än med sina egna väljare.
Tvärtemot vad många kanske tror finns det sedan lång tid tillbaka stor skepsis kring dagens system långt in i borgerligheten.
Hela 48 procent som står ”klart till höger” tycker att det vore ganska eller mycket bra med vinstförbud.
Hela 48 procent som står ”klart till höger” tycker att det vore ganska eller mycket bra med vinstförbud i skolan, vården och omsorgen, enligt den senaste SOM-undersökningen, samtidigt som bara 25 procent anser att det vore ganska eller mycket dåligt. Då är det här alltså gruppen som är mest kritisk till ett förbud.
Det visar att det främst är friskolekoncerner och moderater med stöd av sverigedemokrater som skriker i falsett när reformer kommer på tal. Dock så högt att de överröstar Liberalerna på utbildningsdepartementet, vilket är ett bevis så gott som något på vilka som styr.
Därför är det tveksamt om slutbetänkandet från ”Utredningen om vinst i skolan”, som utbildningsminister Simona Mohamsson (L) tog emot på fredagen, kommer att göra någon skillnad. Där föreslås bland annat att huvudmän som missköter sig inte ska få starta eller köpa skolor under en period och att Skolinspektionen, när den beslutar om tillstånd, ska ta stor hänsyn till hur befintliga skolor och deras elever påverkas på sikt om ytterligare en öppnar i området.
Det är två bra förslag, som borde ha varit på plats för länge sedan. Men som Tidöpartiernas historia visar är det ingen garanti för att de blir verklighet.
Läs mer:
Ledare: Är Moderaterna nöjda med ett liv i SD:s skugga?
Ledare: Nu återstår bara att regeringen för över pengar till talibanerna
