Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Var det någon som märkte att väljarna rankade äldreomsorgen som en av sina absolut viktigaste frågor inför valet? Den kom på fjärde plats och slog därmed såväl ekonomi och invandring som försvar och energipolitik i SVT/Verians augustimätning.
Trots det lös den i princip med sin frånvaro i valdebatterna, bortsett från när Moderaterna raljant ställde äldres behov mot redan genomförda neddragningar i biståndet.
Intresset tyder på att väljarna är medvetna om den utmaning som många politiker tycks blunda för. För rent krasst ser siffrorna ur så här.
Andelen som är 85 år eller äldre kommer att öka med 60 procent på tio år, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Allt annat lika behöver bemanningen i äldreomsorgen då växa med 32 procent. Det kan dock räcka med 15–25 procent, eftersom de äldres förbättrade hälsa gör att andelen som använder omsorg minskar.
Bara i Stockholm beräknas kostnaderna därmed stiga med 7,5 miljarder det kommande decenniet, berättade Jan Jönsson, tidigare liberalt borgarråd i staden, på Publicistklubbens eftervalsdebatt tidigare i höstas. Risken är att det inte blir mycket över till annat. Och om ekvationen ska gå ihop bemanningsmässigt måste alla nybakade studenter i kommunen börja jobba i äldreomsorgen, förklarade han.
Om ekvationen ska gå ihop bemanningsmässigt måste alla nybakade studenter i kommunen börja jobba i äldreomsorgen.
Det säger sig självt att det inte kommer att hända, vilket innebär att rekryteringen får lösas på ett annat sätt, exempelvis med arbetskraftsinvandring och att fler börjar jobba heltid. Men som Jönsson påpekade pratade ingen under valrörelsen om saken, trots att det från och med den här mandatperioden är skarpt läge.
En annan sak som det talas tyst om är att det i praktiken redan pågår neddragningar. Bakom allt snack om satsningar, som var särskilt populära kring coronapandemin, ökar nämligen antalet personer med omsorg snabbare än resurserna, visar Socialstyrelsens lägesrapport. Mellan 2020 och 2024 krympte den genomsnittliga kostnaden per brukare och personaltätheten i hemtjänsten har minskat under de senaste åren.
Det rimmar illa med politikerlöftena som haglade för inte särskilt länge sedan. Inte minst eftersom det i Coronakommissionen från 2020 uttryckligen står att bristande bemanning är en av orsakerna till omsorgsyrkenas låga status och attraktionskraft.
Därför bör politikerna omgående börja diskutera tre brännande frågor: Varifrån ska pengarna till äldreomsorgen komma? Hur kan fler lockas till branschen? Och vilken kvalitet ska det offentliga erbjuda framöver?
Alternativet är att det fortsätter att ske neddragningar i smyg – vare sig vi vill eller inte.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Borgerligheten ser ut som hycklare när de ger partivänner välbetalda jobb
DN:s ledarredaktion: Nu kom ett tungt besked från tyngdlyftningsvärlden – som glömmer bort principer av vikt