Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Från och med i dag är det tillåtet för kommuner att anställa läkare.
Riksdagen klubbade igenom regeringens förslag den 9 juni, ett beslut som syftar till att stärka den medicinska kompetensen i den kommunala äldreomsorgen.
Enligt riksdagen innebär förslaget ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet till de äldre.
Det kan tyckas vara ett helt okontroversiellt beslut. Allra helst efter de ödesdigra brister i äldreomsorgen som avslöjades i samband med coronapandemin.
Coronakommissionen med dess ordförande Mats Melin i spetsen, hade till uppgift att kontrollera, summera och avrapportera hur Sverige hanterade pandemin. På ett område var kritiken mot regeringen, tidigare regeringar, regionerna och kommunerna inte nådig: äldreomsorgen.
Kommissionens övergripande bedömning var att strategin att skydda de äldre hade misslyckats. Verksamheterna var illa rustade – både när det gällde äldreboendenas utformning (det saknades till exempel isoleringsrum) och sjukvårdskompetens.
Den strukturella uppdelningen i Sverige orsakade också en skev ansvarsfördelning: en regering, 21 regioner, 290 kommuner och privata utförare.
Vem hade egentligen ansvaret? Ytterst, naturligtvis, regeringen.
Det är därför äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) drivit frågan om att kommuner måste kunna tillgodose de äldres behov av viss sjukvård och att det därmed är rimligt att kommunerna anställer läkare som kan tillgodose äldreboendenas sjukvårdsbehov. Det var också ett konkret förslag i kommissionens rapport.
Kommunerna borde sätta de äldres hälsa framför omfördelningsdiskussioner
Kommunledningarna runt om i Sverige gör dock inte vågen. Enligt en enkät i Dagens Samhälle planerar endast 5 av 153 svarande kommuner att sätta igång med läkarrekryteringen. Tveksamheten motiveras bland annat med att de inte får extra pengar av staten för reformen och att det blir svårt att konkurrera om kvalificerad arbetskraft med regionerna.
Men som kommunstyrelsens ordförande i Filipstad uttrycker det till tidningen: ”Jag har ju varit med några år nu och tycker att man borde ha gjort det här redan i samband med Ädelreformen 1992.”
Men det gjorde man inte, så dagens förändring kommer alltså inte en dag för tidigt.
Kommunala läkare är ett steg i rätt riktning. Kommunerna borde sätta de äldres hälsa framför omfördelningsdiskussioner.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Här är riksdagsvalets hemligaste fråga
DN:s ledarredaktion: Detta är anledningen bakom Liberalernas och Sverigedemokraternas kärleksaffär