Med åtta månader kvar till valet syns ingen ljusning för Simona Mohamssons parti. Detta trots att L-ledaren har lanserat en strid ström av förslag om skolan, partiets hjärtefråga. Senast i veckan handlade det om mobilförbud.
I januari får L 2 procent avrundat nedåt. I november avrundades väljarstödet till 2 procent uppåt, den sämsta noteringen hittills för partiet i DN/Ipsos 47-åriga mätserie. I en del mätningar har L legat ännu lägre.
– Vår och andra mätningar visar samma sak: Liberalerna befinner sig i det tuffaste opinionsläge som hittills har uppmätts. Partiet står inför en mycket stor utmaning inför valet, säger Nicklas Källebring.
Enligt DN/Ipsos siffror läcker Liberalerna åt flera håll samtidigt. Sedan valet 2022 har det största tappet skett till Moderaterna, därefter i storleksordning Socialdemokraterna och Centerpartiet. I nuläget är det bara en tredjedel av de som röstade på L 2022 som skulle göra samma sak i dag.
Det här är ett stort bekymmer också för Tidöpartierna som block. Sammantaget har oppositionspartierna fortsatt ett övertag på 7 procentenheter. Sett till mandatfördelning om det vore val i dag är läget ännu mer alarmerande för högersidan. S, V, MP och C skulle få 193 riksdagsplatser. Även utan stöd från C skulle Magdalena Andersson samla en majoritet.
M, KD och SD skulle få 156 mandat. Och Liberalerna noll.
– Frågan är hur lågt Liberalerna kan sjunka innan väljarna börjar tänka att en röst på dem är bortkastad, säger Nicklas Källebring.
Möjligheterna att få stödröster försämras av att M ligger klart efter SD, 18 mot 21 procent i mätningen. Enligt Nicklas Källebring kan det göra att väljare som annars kunde tänka sig att bjuda L på en röst snarare vill hjälpa M att blir starkare i förhållande till SD. Dessutom ligger Kristdemokraterna i farozonen kring spärren (4 procent avrundat uppåt) och kan bli en konkurrent om eventuella stödröster.
Mätperioden sammanföll med att USA:s president Donald Trump skapade en väldig turbulens i världspolitiken. Av denna kalabalik syns föga i DN/Ipsos siffror, som för alla partier är tämligen stabila.
Socialdemokraterna behåller sin styrkeposition med 34 procent, ett väljarstöd som ligger klart över senaste valresultatet. Övriga oppositionspartier ligger mer eller mindre still, med Vänsterpartiet på 8 procent, Miljöpartiet på 6 och Centern på 5.
Regeringen Kristersson har ännu inte åtnjutit den effekt som brukar kallas ”samling kring fanan”, alltså att väljarna i orostider tenderar att sluta upp bakom landets ledning. Så skedde vid pandemins utbrott 2020 och Rysslands storskaliga invasion 2022.
Dagens kriser är av ett annat slag, enligt Nicklas Källebring.
– Den svenska regeringen har visserligen sagt ifrån mot Trump, men man är samtidigt försiktig och tar ingen direkt konflikt med USA. För att få effekt krävs mer av handling som nationen kan enas kring.
För Tidösidan finns ändå vissa ljusglimtar i mätningen. Andelen väljare som tycker att regeringen gör ett bra jobb är den högsta (32 procent) sedan maktskiftet. De som är optimistiska om utvecklingen i Sverige har blivit något fler, men det är en uppgång från låga nivåer.
Trots svaga siffror är det för tidigt att räkna ut Tidökoalitionen. Många valrörelser har bjudit på stora omkastningar.
– Men utrymmet krymper ju närmare valdagen vi kommer, säger Nicklas Källebring.
Läs mer:
Experten: Liberalernas SD-besked minskar chans till stödröster
Liberalerna säger nej till aktiebolag i skolan
