Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Något av det mest tröttsamma som finns är folk som ska politisera allt jämt. Som inte kan låta en spade få vara en spade, och en cigarr en cigarr.
Ta bara rabaldret som uppstod när Internationella fotbollsförbundet, Fifa, i julas plötsligt instiftade ett fredspris – och gav det till USA:s president, Donald Trump.
De småsinta påpekar gärna saker som att Donald Trump gjort världen till en otryggare, mer splittrad och kaotisk plats. Att han fjäskar för dem som borde vara hans fiender, och hotar sina allierade.
Att hans fåfänga envåldshärskarfasoner bara understryks ännu mer av The Times pinsamma avslöjande (19/12) om att han krävde att hans fredsprisbuckla skulle vara minst lika stor som VM-bucklan.
Men den som höjer blicken inser snart att det ju inte är politikern Donald Trump som Fifa prisar, utan lagledaren Donald Trump. Han som får saker gjorda.
Klok och stark och vacker står han framför oss och brinner.
Bäst av allt är att det inte slutar här, nej, fotbollens fredspris är en gåva som kommer fortsätta ge. I dagarna stod det nämligen klart att Fifa bestämt sig för att dela ut det i år också (Daily Mail 11/1).
Och vet ni vad, kära läsare? Jag kan redan nu avslöja ett av de namn som bollas: Irans högste politiske och andlige ledare, ayatollan Ali Khamenei.
Det vet man ju hur folk är. Säkert kommer det gnällas över att han alltsedan 1989 är ”hjärnan bakom Irans brutala diktatur”.
Det vet man ju hur folk är. Säkert kommer det gnällas över att han alltsedan 1989 är ”hjärnan bakom Irans brutala diktatur”, en ”skenhelig, ondskefull man” som ”låter fängsla, tortera och avrätta medborgare” och ”beordrar armén att skjuta med maskingevär rätt in i folkmassor”.
Okej, men om vi lägger politiken åt sidan, vad framträder då? Jo, en idrottslig inspiratör som visar att inget är omöjligt, det gäller bara att följa sina drömmar och aldrig sluta kämpa!
Man kan inte annat än tårögt applådera. (Annars blir man väl gripen av diktaturen och hängd i gryningen.)
Läs mer:
Lisa Magnusson: Epa-gulliganerna räddade en herre i nöd – men de missade det viktigaste
Lisa Magnusson: Får en makthavare spela tennis mitt under brinnande kris?
