Det luktar starkt från en trädstam i skogen några kilometer från Landvetters flygplats. Vildsvin dras till tjära, som de använder som en form av hudvård. De gnuggar sig mot stammen och det svarta kletet hjälper till att hålla ohyra borta.
I åteln, den plats som används för att locka till sig djuren, har Ulf Dermark även placerat ut en tunna som läcker majs. I jakttornet i talldungen längre upp i skogen sitter en övervakningskamera och via en app i mobilen kan han följa aktiviteten i skogen även från hemmet. Jakten kan börja.
– Vildsvin är svårjagade. De rör sig hela tiden och så har de ett luktsinne utöver något annat. Om vinden ligger rätt kan de känna lukten av en människa på mycket långt avstånd, säger Dermark och förklarar att åteln därför har placerats så att vindförhållandena ska gynna jägaren.
Härom året fick den 81-årige ordföranden i Landvetters jaktvårdskrets en idé. Som aktiv politiker i Härrydapartiet i Härryda kommun, strax öster om Göteborg, hör han ofta invånare klaga över den skadegörelse som vildsvinen orsakar med sitt bökande i villaträdgårdar. Samtidigt visste han att vildsvinet är en outnyttjad livsmedelsresurs.
– Det är ett fint kött, som folk i regel inte har kommit så mycket i kontakt med. Vi jägare har ätit vildsvin i många år, säger han.
Här fanns möjlighet att slå två flugor i en smäll, tänkte Dermark och tog kontakt med ansvariga på kommunens måltidsservice. Sektorchefen Per-Arne Larsson nappade på idén.
– Med ökad jakt hoppas vi kunna minska vildsvinsstammen och samtidigt servera gott kött i våra restauranger. Vi ser bara fördelar med det här, säger Larsson.
Nu leder Ulf Dermark ett pilotprojekt, som kan komma att växa under hösten och där ribban ligger högt. Jakten måste följa strikta regler och slutprodukten, det vill säga maten, ska hålla högsta klass.
Vildsvin får jagas från den 1 april till den sista februari och det är inte tillåtet att skjuta en sugga som har kultingar med sig.
– Det här är något som vi tycker är jätteviktigt och vi talar mycket om jaktetik. Vildsvinet ska vara ”rätt” skjutet, helst med ett skott i bogen och det ska dö direkt. Vi vill inte ha några eftersök säger Dermark.
Jägare som vill vara med i projektet måste förutom att ha jaktlicens och jakträtt också vara kommunmedborgare. Den som skjuter ett vildsvin som kommer till användning får 1 000 kronor för besväret, men skottpengar är ett uttryck som Ulf Dermark värjer sig mot.
– Vildsvin är nattaktiva djur och det gör att jägaren kan få sitta uppe hela natten och kanske måste gå till jobbet på morgonen. Vi tycker inte att det är mer än rätt att de får en tusenlapp för besväret. Pengarna är inte huvudsyftet, de är plåster på såren, säger han och påpekar att kostnaden för kommunen också är liten jämfört med de skador som vildsvinen ställer till med på kyrkogårdar och andra kommunala ytor.
Jakten följer strikta regler, det gör även den följande hanteringen.
Solen har just gått upp när äkta paret Emma och Claes-Erik Bergstrand, som driver slakteriet och gårdsbutiken Naturgården utanför Kungsbacka, gör sig redo för att ta emot en representant från Livsmedelsverket.
Det är här på slakteriet i Vallda som vildsvinen från Härrydaprojektet hanteras, men det djur som ska kontrolleras i dag sköts på Onsalahalvön.
Claes-Erik Bergstrand tycker att det är ett mycket lovvärt initiativ. Eftersom han vid sidan av slakteriet driver ett lantbruk vet han mycket väl vilka skador vildsvin ställer till med, till exempel genom att äta upp grödorna eller böka upp stenar som fördärvar jordbruksmaskinerna.
– Vildsvinen kan vara förödande för lantbrukarens ekonomi. Det här projektet är en billig åtgärd för att komma till rätta med ett stort problem, säger Bergstrand och påpekar att vildsvinen även är ett problem i trafiken.
Han beklagar att folk får sina trädgårdar förstörda, men välkomnar samtidigt den opinion som privatpersonernas problem skapat för att minska vildsvinsstammen. Att lantbrukarna under lång tid klagat har inte gett resultat, säger han.
Vildsvinet som han flådde under gårdagen hänger tillsammans med nötkreatur i slakteriets kylrum. Solveig Mathiesen från Livsmedelsverket inspekterar det noggrant. Det är ett stort hål i bogen där kulan har gått in.
– En viss radie runt själva skottskadan måste rensas upp, så att man är säker på att det inte finns några skottrester kvar, säger Mathiesen.
I ett angränsande rum undersöker hon vildsvinets organ, för att säkerställa att det inte finns några tecken på sjukdom eller liknande. Som vid all vildsvinsjakt måste köttet testas för trikiner, som sprids av rovdjur.
När vildsvinet är godkänt sätter Emma Bergstrand en stämpel i köttet, som intygar att det är besiktigat och klart att användas som livsmedel. Sedan är det dags för styckning. Ett fullvuxet vildsvin kan väga 80–150 kilo. När Claes-Erik Bergstrand är klar med det här djuret är det 40 kilo kött kvar, som vakuumförpackas, fryses och görs klart för leverans.
– Vi kör själva upp köttet med kylbil till Härryda, säger Bergstrand.
Det fräser från stekpannan i köket på Bygårdens äldreboende i Landvetter. Här står Linda Eriksson och steker biffar på vildsvinsfärs, som kommer från ett av de vildsvin som skjutits av de lokala jägarna.
Potatismoset är klart och i en kastrull på spisen står en kantarellsås på svamp som hon plockat själv. Kollegan Alexander Björlin har har kokat ihop en viltgryta. Det är dags för de boende på Bygården, slutkonsumenterna i projektet, att smaka och ge sitt omdöme.
– Vildsvin har en ganska mild viltsmak och vi har kryddat med lite grönpeppar. Jag hoppas att de ska bli nöjda, säger Eriksson.
Tomas Dahlén, som är enhetschef på boendet, lovordar även han projektet.
– Vi jobbar bara med svenskproducerat kött och mycket mer lokalt än så här kan det ju inte bli, säger Dahlén och berättar att andra kommuner hört av sig och varit intresserade av hur man gått tillväga.
Vid matsalsbordet stiger nyfikenheten när menyn presenteras.
– Vildsvin har jag aldrig ätit. Det ska bli spännande, säger Gull-Britt Segerholm, 85, som tycker att maten på äldreboendet generellt sett är mycket bra.
96-åriga Asta Larsson strör lite salt på biffen, tar en tugga och gör tummen upp.
– Det var det godaste jag ätit på länge, säger hon.
Fakta.Cirka 300 000 vildsvin i Sverige
● Det finns uppskattningsvis drygt 300 000 vildsvin i Sverige efter jaktsäsongen, det är betydligt fler än i andra nordiska länder. Efter en liten nedgång har stammen ökat igen de senaste åren.
● Vildsvinen orsakar stor skadegörelse för kommuner, lantbrukare och villaägare. Lantbrukarnas riksförbund beräknar att skadegörelsen för lantbruket uppgår till mellan 800 miljoner och 1,1 miljard kronor.
● Mellan 2022 och 2025 ökade antalet vildsvinsolyckor i trafiken från drygt
6 000 till över 10 000.
● Ett vildsvin kan bli upp till 15 år gammalt, men de flesta lever bara i runt fem år.
● Enligt Socialdemokraternas landsbygdspolitiska talesperson Anna-Caren Sätherberg vill partiet se en kraftig minskning av Sveriges vildsvinsstam, från dagens cirka 300 000 vildsvin till bara några tusen. Centerpartiet och
Tidöpartierna vill också minska stammen, men inte lika kraftigt. Jägarorganisationer anser att ett fast nationellt mål för antalet djur är orealistiskt.
Källa: LRF, Länsstyrelsen, TT
