Hon lyfter ut plåten med nybakade frallor ur ugnen, kalljästa sedan kvällen innan. Tatjana Boric-Persson kunde inte så mycket om mat och olika matsystem. Hon jobbar som chefredaktör för Cykelfrämjandets medlemstidning, och har i många år varit engagerad klimat- och miljöaktivist.
För något år sedan började hon ifrågasätta vad hon egentligen åstadkommit med aktivismen – och längtade efter en konkret, vardagsnära fråga i miljörörelsen där mängder av lösningar redan finns.
– Mat är en sådan fråga, säger Tatjana Boric-Persson.
Sagt och gjort. Hon startade en nationell kampanj med ett övergripande mål: alla ska kunna äta sig mätta på god, näringsriktig och hållbart producerad mat. Kampanjen har fått namnet ”Matupproret” och drivs tillsammans med den opinionsbildande föreningen Reformaten och Rebellmammorna.
– Vi importerar mer än hälften av den mat vi äter. Vi äter så mycket mat som är full av gifter, fattig på näring och som faktiskt gör oss sjuka. Vi har en fetmaepidemi i Sverige, samtidigt som många inte har råd att äta sig mätta, säger Tatjana Boric-Persson.
I Danmark ska momsen på frukt och grönt tas bort helt inom några år. Som DN rapporterat väntas reformen kunna rädda 3200 danska liv om året, enligt forskare vid Köpenhamns universitet.
Det danska exemplet har väckt debatt även i Sverige. En momsutredning pågår och ska i vinter ge förslag på hur ”särskilt nödvändiga livsmedel” skulle kunna ges en annan, lägre momssats, än andra matvaror.
Folkhälsoforskare har föreslagit att man i stället sänker momsen på nyckelhålsmärkta varor. Men landsbygdsminister Peter Kullgren är skeptisk och har i en kommentar till DN skrivit att han tycker att politiken ska ”hålla viss distans till folks matkassar”.
Tatjana Boric-Persson är inte imponerad.
– Det är sjukt att ekologisk broccoli har samma moms som chips och cola, säger hon.
Även i Norge tas viktiga steg på folkhälsoområdet, tycker Tatjana Boric-Persson. Där har man förbjudit marknadsföring av godis, läsk och energidrycker riktad mot barn. Matupproret vill se liknande reformer i Sverige.
– Vi vill att bra mat blir billig och att mat som är skadlig för människan eller som utarmar jordarna görs dyr. Det kan man göra genom en matskatteväxlingsreform, där till exempel sockersötad dryck beskattas hårdare. 108 länder i världen har redan en sådan läskskatt, säger hon.
Matupproret vill också se ett reklamförbud för ohälsosam mat i offentliga miljöer. På kommunal nivå vill de att politiker aktivt skyddar odlingsbar mark – och prioriterar att köpa hållbar, lokal och ekologiskt odlad mat till förskolor, skolor och äldreboenden.
Det riskerar att bli dyrare för kommunerna och skattebetalarna, vad säger du om det?
– Vi säger att ohälsa också kostar jättemycket, fruktansvärda pengar. Och att det kostar att förlora odlingsbar mark och biologisk mångfald, säger Tatjana Boric-Persson.
I radhusköket i Malmö förbereder hennes vän Sara Nilsson Lööv, psykolog, klimataktivist och en av grundarna av Rebellmammorna, en sallad med egenodlade sockerärtor stekta i vitlök. Hon vänder ner nyupptagen potatis med basilika, persilja, ringblomma och krasse – nyskördat från kolonin.
– Det här är min bild av omställningen av matsystemet. Den kan vara lustfylld, härlig och involvera hela familjen, säger Sara Nilsson Lööv.
Att äta bra och hållbart producerad mat ska inte behöva vara en klassfråga, tycker hon.
– Visst kan konsumenter vara med och stimulera, men en förändring till ett mer hållbart matsystem måste framförallt drivas på politisk nivå.
Läs också: Danmark slopar moms på grönt