I skarp kontrast till samordningen mellan regimens fiender står Irans kollapsade inre kommunikationer. Såväl internet som andra system, analoga och digitala, har skadats. Irans artillerienheter, som står för beskjutningen av Israel och av Irans sunnimuslimska grannländer, ser inte ut att ha kontakt med sina befäl utan opererar enligt ett schema som gjordes upp före kriget.
Det stora mysteriet är varför Irans ledning samlades till konsultationer med ayatolla Ali Khamenei på lördagsmorgonen. 40 höga makthavare dödades på mindre än en minut. Detta bara åtta månader efter att en lång rad iranska ledare dödades samtidigt av israeliska robotar och drönare.
En israel med militärt förflutet säger till DN:
– Iranierna litade inte längre på sina elektroniska kanaler. Dels därför att de inte fungerar, dels därför att de förstod, under kriget mot Israel i somras, att allt var avlyssnat. Om de ville tala ostört så måste de samlas i ett fysiskt rum.
På senare år har en lång rad iranska spioner avslöjats i Israel. Under de gångna veckorna har israeliska och amerikanska officerare som haft stabsmöten på försvarshögkvarteret i Tel Aviv instruerats att inte använda sina egna bilar och inte officerarnas parkeringsplats – för att dölja intensiteten i planeringen.
Israeliska och amerikanska luftspanare sitter framför samma skärmar. Där ser de, via satelliter och radar, när en rörlig iransk missilramp lämnar sitt underjordiska gömställe. Det stridsflygplan, eller pilotlösa flygplan eller drönare som befinner sig närmast skickas dit. Många missilramper har träffats, men i regel hinner de avfyra sina raketer och återvända till sina bergrum oskadda.
När missilen väl är i luften räknar systemen strax ut dess parabel och nedslagsplats. Vissa av Irans ballistiska missiler kan dock styras under sin väg in i atmosfären, och då måste nedslagspunkten räknas ut av radarsystem närmare målet, framför allt Israels Arrow och USA:s THAAD. Under söndagen lyckades två iranska missiler – av 130 hittills – ta sig igenom alla systemen och förstöra ett bostadshus i Tel Aviv och en synagoga i Beit Shemesh, med minst elva dödsfall och många svårt sårade.
De andra länder som nu är mål för Irans attacker, utom Cypern, ligger närmare och har kortare tid på sig än Israel att aktivera sina luftvärn. Irans ursäkt för att anfalla dem är att de har amerikanska baser på sitt område, men attackerna har riktats också mot bostadsområden och andra civila mål som varken Bahrain, Kuwait eller Förenade arabemiraten har lämplig utrustning för att skydda. Inga av dessa länder har besvarat Irans eld.
De amerikanska stridsflygplanen når Iran från sina hangarfartyg söder om landet och möter nästan inget motstånd. De israeliska planen flyger först norrut genom Syrien och sedan i en båge mot sydost. Under det gångna dygnet, uppger militärkällor, har allt iranskt luftvärn på vägen mot Teheran neutraliserats. Israel inledde på söndagen massiva bombningar av mål i Teheran, framför allt regimens tv- och radiostationer och Revolutionsgardets baser. Sådana mål har utrymts för länge sedan, de attackeras för den psykologiska effektens skull – för att sporra regimens motståndare att ge sig ut på gatorna.
USA:s president Donald Trump har uttryckt förhoppningar att någon i gardet skulle splittra regimen, inleda förhandlingar med USA om ett eldupphör och en demokratisk öppning. Gardets nye befälhavare Ahmad Vahidi, som utnämndes natten till söndagen, är dock knappast lagd åt det hållet. Han är en av regimens utpräglade hökar, efterlyst av den argentinska rättvisan för sin roll i planeringen av terrordådet i Buenos Aires 1994, då 85 personer dödades.
Läs mer:
Emma Bouvin: Det går som bekant att döda en man, men inte en idé
