Siffror att briljera med
2026 års F1-bilar är visuellt annorlunda från i fjol. De är kortare och smalare – hjulbasen minskas med 20 centimeter till 3,4 meter och bredden minskas med 10 centimeter till 1,9 meter.
Bilarna är också lättare. Minimivikten sänks med 30 kilo från 798 till 768 kilo.
Förarna får därmed en maskin som är tänkt att vara smidigare att manövrera. Men även däcken är mindre – hjulet är fortfarande 18 tum men fram- respektive bakdäck är 25 och 30 millimeter smalare. Vilket betyder sämre grepp. Det kan bli kul för tittare som uppskattar sladdar.
Vingarna har fått nytt utseende – och funktion (vi återkommer till det). Och så kallade ”barge boards” har tillkommit bakom framhjulen för att förändra luftflödet.
Under den korta era vi nu lämnar (2022–2025) skapades bilarnas downforce – kraften nedåt som ger grepp mot asfalten – av en ny typ av golv med lufttunnlar. Vissa stall hade, framför allt inledningsvis, stora problem med att få till detta på ett bra sätt och bilarna studsade fram på banan. De nya reglerna med plattare, högre golv betyder mindre downforce men större möjlighet att anpassa bilen för olika körstilar.
Med alla förändringar sammantaget räknar F1 med en minskad downforce på upp emot 30 procent och ett minskat luftmotstånd med så mycket som 55 procent.
Allt handlar förstås om att F1 vill bjuda publiken på roligare racing. Tanken är att vi nu ska få se omkörningar på delar av banor som tidigare ansetts omöjliga.
Nya ord att lära sig
Nya regler betyder nya ord. Vi säger hej då till DRS (drag reduction system), som innebar att förarna kunde öppna bakvingen när de befann sig inom en sekund bakom framförvarande bil för att minska luftmotståndet och öka möjligheten att köra om.
I stället säger vi hej till active aero. Förarna kan öppna samt justera vinkeln på både fram- och bakvingen på utvalda raksträckor, för att öka toppfarten. Möjligheten är tillgänglig för alla förare, varje varv.
Flera nyheter hittar vi också inne i cockpit. På sin ratt har förarna fått en boost-knapp, som kan kräma max ur motorn och batteriet och de kan utnyttja den när de vill – allt på en gång eller utspritt under varvet. Dessutom spelar den där sekunden fortfarande en roll, för förarna kan då ställa in bilen i overtake mode och utnyttja extra effekt från batteriet.
Det leder oss till ord nummer fyra: recharge. Förarna kan ladda batteriet på olika sätt, bland annat under inbromsning, och energiåtervinningssystemet (ERS) har blivit mycket mer effektivt – dubbelt så mycket energi kan nu laddas per varv.
Högre krav på förarna
För att summera: Förarna har fått en lättare, mer kompakt bil och med mindre smutsig luft som stör (från bilen framför) ska de lättare kunna följa en konkurrent både i kurvor och på raksträckor. Samtidigt tillkommer en hel del verktyg för förarna som kan underlätta i både attack- och försvarsläge – men det blir en utmaning för dem, och deras ingenjörer, att på bästa sätt utnyttja möjligheterna vad gäller fart och aerodynamik.
Vi kan få se agnar skiljas från vetet när förare ska bemästra ett redskap som har samma kraft som tidigare men mindre grepp. Ett större fokus på de olika förarnas skicklighet är i linje med Fias (internationella bilsportförbundets) önskemål.
Ett stort steg för miljön
Motorn är fortfarande en 1,6-liters V6 turbo hybrid men fördelningen mellan förbränningsmotor och de elektriska komponenterna har nu skiftat till 50/50 (från tidigare 80/20).
Bränslet är dessutom för första gången helt fossilfritt. Enligt F1 uppfyller distributörerna 100 procent hållbarhet med källor som kommunalt avfall och biomassa.
Attraktivt för bilmarknaden
Att elektrifieringen ökar attraherar biltillverkare när utveckling som görs inom sporten kan överföras till personbilsindustrin. Därför ser vi många nya bilmärken i år.
Cadillac är det första nya stallet sedan, tillika amerikanska, Haas blev en del av paddocken för tio år sedan. Och för första gången sedan 2016 kommer gridden bestå av elva stall.
Även Audi kliver in i sporten men stallet är inte nytt utan den tyska biltillverkaren har tagit över Sauber. Målet är ändå att fajtas om titlar inom fem år.
Mer amerikanskt. Red Bull (och systerstallet Racing Bulls) ska köra med egentillverkade motorer för första gången – i samarbete med Ford.
Honda, som tidigare varit motorleverantör åt Red Bull har nu samma roll för Aston Martin.
Störst motorfabrikant är fortsatt Mercedes, som förutom det egna stallet även förser Alpine, McLaren och Williams med motorer. Ferrari är även leverantör åt Haas samt Cadillac (General Motors ska ha egna motorer på plats från 2029).
Fakta.Årets stall och förare
McLaren
● Lando Norris, Storbritannien
● Oscar Piastri, Australien
Mercedes
● George Russell, Storbritannien
● Kimi Antonelli, Italien
Red Bull
● Max Verstappen, Nederländerna
● Isack Hadjar, Frankrike (ny)
Ferrari
● Charles Leclerc, Monaco
● Lewis Hamilton, Storbritannien
Williams
● Alexander Albon, Thailand
● Carlos Sainz, Spanien
Racing Bulls
● Liam Lawson, Nya Zeeland
● Arvid Lindblad, Storbritannien (nykomling)
Aston Martin
● Fernando Alonso, Spanien
● Lance Stroll, Kanada
Haas
● Esteban Ocon, Frankrike
● Oliver Bearman, Storbritannien
Audi (tidigare Sauber)
● Nico Hülkenberg, Tyskland
● Gabriel Bortoleto, Brasilien
Alpine
● Pierre Gasly, Frankrike
● Franco Colapinto, Argentina
Cadillac (nytt)
● Valtteri Bottas, Finland
● Sergio Perez, Mexiko
Fotnot: Ovan stallordning är slutställningen i fjolårets konstruktörsmästerskap.
Titelkandidater
Regerande titelhållare McLaren hör till favoriterna. Ett hett tips är också att Mercedes, som vann åtta raka konstruktörstitlar 2014–2021, återtar tronen. Ferrari och Red Bull hör likaså till den förmodade toppkvartetten.
Men det är svårt att sia i år. Varje gång ett nytt regelverk träder i kraft gäller att ingen på förhand vet vem som lyckats träffa mest rätt. Och rätt uppgraderingar under säsongen kommer också att spela stor roll.
En inte alltför vild gissning är att vi hittar årets VM-etta på förarsidan i det bäst presterande stallet. Världsmästare Lando Norris lär ha stärkt sitt självförtroende i och med första titeln, men lär igen få konkurrens internt av Oscar Piastri. Max Verstappen visade i fjol att han kan plocka poäng trots en nyckfull bil.
Bäst i mellanskiktet?
Forna mästarstallet Williams började i fjol på allvar visa framfötterna igen. Kan de behålla femteplatsen eller till och med utmana de fyra i topp?
Alpine underpresterade 2025 och valde att tidigt börja utvecklingen mot 2026. Det är ofta svårt att dra alltför stora växlar av försäsongstesterna i Bahrain men konsensus bland experter är att de är på en bättre plats i år.
Ett stall som dock har stora problem är Aston Martin. Ny stallchef är Adrian Newey, tidigare väldigt lyckosam chefsdesigner i Red Bull. Men i Bahrain skapade vibrationer skador på batteriet och de kunde inte genomföra större delen av sina tester. Ett rykte säger att de reser till premiären i Australien med planen att bara köra det minimum antal varv som reglerna kräver.
Sista versen?
Sjufaldige världsmästaren Lewis Hamilton startar säsong nummer 20, den många tippar blir hans sista. Hans 19:e säsong blev hans sämsta – första säsongen i Ferrari stod britten inte på pallen en enda gång. Gissningsvis inte det avslut han vill ha.
Är Arvid Lindblad svensk?
Den som spelar andrafiolen i Red Bull, bredvid Verstappen, har inte haft det lätt. Liam Lawson fick i fjol se sig nedgraderas till Racing Bulls efter bara två lopp. Ersättaren Yuki Tsunoda fick visserligen vara kvar resten av säsongen men efter mediokra resultat förlorade han sin sits (och är nu reservförare).
Red Bull plockar i stället upp Isack Hadjar från systerstallet, vilket ger en plats åt Arvid Lindblad i Racing Bulls.
Namnet låter svenskt och visst hade årets enda rookie kunnat tävla för Sverige (tack vare pappa Stefan) men 18-åringen är född i Surrey (av mamma Anita som har indiskt påbrå), känner sig engelsk och har valt brittisk tävlingslicens.
Favoriter tillbaka
Samtliga övriga stall har behållit sin förarduo. Men ett elfte stall betyder förare 21 och 22, och det är två välkända namn som är tillbaka: Valtteri Bottas och Sergio Perez. Både finländaren och mexikanen är publikfavoriter och kommer med väldigt mycket rutin: tillsammans har de 527 lopp, 16 segrar och 23 pole positions.
Många förare har kontrakt som går ut efter säsongen (eller klausuler som tillåter dem att lämna), vilket betyder att det förutom fajt på banorna väntar ett tjuv- och rackarspel i kulisserna med kamp om signaturer i en silly season på förarfronten.
Madrid nytt stopp
Återigen 24 lopp i kalendern – skillnaden mot i fjol är att Madrid ersätter Emilia-Romagnas GP. Madrid övertar titeln som Spaniens GP – från Barcelona vars bana står värd för sista året.
Cirkusen gästar även Zandvoort för sista gången. I alla fall sista gången för nu. Vad som händer i framtiden återstår att se.
Intresset för att bli ett F1-stopp ökar i världen. Kontinenten Afrika saknar just nu lopp men Sydafrika och Rwanda är spekulanter. Thailand har haft samtal med F1-bossen Stefano Domenicali och även Sydkorea och Indien knackar på dörren.
Ett tak finns för antal lopp: 25, men när förare redan klagar på att 24 är för många så innebär det att ett lopp in betyder ett lopp ut. Det här påverkar Europa.
Redan nu är det klart att belgiska Spa i framtiden kommer att vara en vartannat år-bana – något som kan öppna för återkomst för exempelvis Frankrike och Tyskland.
Världsläget kan påverka kalendern
Hela Mellanöstern har påverkats av de amerikansk-israeliska attackerna mot Iran. Däckstillverkaren Pirelli fick ställa in helgens test i Bahrain. Och ett frågetecken har rests för de planerade loppen i Bahrain och Saudiarabien i april. Fia har ännu inte tagit ett beslut, utan följer situationen noga, men världsläget kan betyda att reservbanor hittas i Europa.
Fakta.Årets formel 1-lopp
24 lopp planeras:
8 mars: Australiens GP, Melbourne
15 mars: Kinas GP, Shanghai
29 mars: Japans GP, Suzuka
12 april: Bahrains GP, Sakhir
19 april: Saudiarabiens GP, Jidda
3 maj: Miamis GP, Miami
24 maj: Kanadas GP, Montreal
7 juni: Monacos GP, Monaco
14 juni: Barcelona-Catalunyas GP, Barcelona
28 juni: Österrikes GP, Spielberg
5 juli: Storbritanniens GP, Silverstone
19 juli: Belgiens GP, Spa
26 juli: Ungerns GP, Budapest
23 augusti: Nederländernas GP, Zandvoort
6 september: Italiens GP, Monza
13 september: Spaniens GP, Madrid
26 september: Azerbajdzjans GP, Baku
11 oktober: Singapores GP, Singapore
25 oktober: USA:s GP, Austin
1 november: Mexikos GP, Mexico City
8 november: Brasiliens GP, Sao Paulo
22 november: Las Vegas GP, Las Vegas
29 november: Qatars GP, Lusail
6 december: Abu Dhabis GP, Abu Dhabi
Dessutom: Sex helger har även sprintlopp: Shanghai, Miami, Montreal, Silverstone, Zandvoort, Singapore.
