Återigen har säkerhetsgarantier stått i fokus under ett möte om Ukrainas framtid. Men den här gången uppges USA vara villigt att stå för stora materiella bidrag. Säkerhetsgarantierna som föreslås sägs likna Natos ”artikel 5” – att alla medlemsländer är skyldigt att bistå om ett medlemsland blir attackerat.
Men förslaget kommer inte att ligga på bordet i all evighet, poängterar amerikanska tjänstemän på måndagseftermiddagen. Donald Trump har på senare tid ökat pressen på Zelenskyj att gå med på ett fredsavtal och har bland annat hävdat att det större landet, Ryssland, så småningom kommer att vinna kriget.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz beskriver de senaste dagarnas samtal som en stor framgång. Enligt honom har chanserna för fred aldrig varit större än nu.
Zelenskyj uppges ha öppnat för att ge upp kravet om Natomedlemskap och har sagt att han ska verka för att landet ska kunna hålla presidentval inom kort. Men hur långt man kommit i diskussionerna om Ukrainas territorium framgår inte av vad som kommit ut från Berlinmötet. Det är fortsatt den, eller en av de, viktigaste knutarna att lösa för att kunna nå fred i Europa.
Ryssland kräver att Ukraina ger upp hela Donbassområdet, vilket även skulle inkludera områden som Ryssland i nuläget inte kontrollerar. Zelenskyj säger fortsatt nej till och kräver dessutom att säkerhetsgarantierna är på plats innan man börjar diskutera frontlinjen.
– Vi har olika uppfattningar vad gäller territoriet, säger presidenten under en pressträff med Merz.
Fortfarande är en övervägande majoritet, 75 procent, av ukrainarna emot en fredslösning som saknar konkreta säkerhetsgarantier och som kräver att Ukraina drar sig tillbaka från Donbass, enligt en mätning i Kiev Independent. 62 procent, vilket beskrivs som en liten ökning, svarar att de kan uthärda kriget ”så länge som det behövs”.
Zelenskyj säger att han hoppas att medlaren USA ska kunna staka ut en kompromiss som både Ryssland och Ukraina kan gå med på.
Senare den här veckan väntas flera viktiga besked om Ukrainas framtid. Under ett EU-möte på torsdag väntas medlemsländerna besluta om huruvida man ska använda ryska frysta tillgångar för att säkra ett mångmiljardlån till Ukraina under 2026 och 2027.
Tillgångarna finns i första hand i Belgien, som är skeptiskt mot förslaget.















