Vinterns mord i Rönninge och Boden, där kvinnor överfallits av en sedan tidigare för offret okänd förövare, har satt i gång en debatt om tvångsvård och straffet rättspsykiatrisk vård.
Omkring 2 500 personer vårdas inom den rättspsykiatriska vården i Sverige. Straffet kan bara ersätta en fängelsedom och för att dömas till rättspsykiatrisk vård måste gärningspersonen lida av en allvarlig psykisk störning. Termen är juridisk, inte medicinsk och därför inte direkt knuten till specifika diagnoser.
Det finns dock tillstånd som till sin natur oftare uppfyller kravet. Det handlar om psykossjukdomar som påverkar verklighetsuppfattningen och präglas av rösthallucinationer och vanföreställningar. Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland personer som döms till rättspsykiatrisk vård.
Men även andra, betydligt vanligare diagnoser, kan i lagens mening utgöra en allvarlig psykisk störning, förklarar Axel Haglund, överläkare och specialist i rättspsykiatri på Rättsmedicinalverket.
– En depression kan vara av en så allvarlig grad att den räknas in. Till exempel om den är förenad med självmordnära beteende. Man måste alltid se till helheten hos personen.
Efter Rönningemordet uppmärksammades Rättsmedicinalverkets tidigare bedömning av den misstänkte 26-åringen. Trots diagnosen pedofili ansågs personen 2019 inte lida av en allvarlig psykisk störning.
Att pedofili på egen hand leder till rättspsykiatrisk vård är ytterst ovanligt, enligt Axel Haglund.
– Det handlar i så fall om personer med en väldigt låg psykosocial förmåga i övrigt. Eller att pedofilin är förenad med en tvångsmässighet. Så ser det inte ut för de flesta.
DN:s enkät visar att flera riksdagspartier vill förändra lagstiftningen. Centerpartiet vill att definitionen av den juridiska termen ”allvarlig psykisk störning” ska breddas, det vill även V och MP. Liberalerna och Socialdemokraterna är öppna för att se över vilka andra allvarliga tillstånd där rättspsykiatrisk vård skulle kunna vara en bättre påföljd än fängelse.
Liberalernas sjukvårdpolitiska talesperson Lina Nordquist lyfter också perioden då en gärningsman fått vård och ska återintegreras i samhället.
– Särskild utskrivningsprövning ska vara regel när en person döms till rättspsykiatrisk vård. Utslussning och eftervård måste stärkas.
Axel Haglund vid Rättsmedicinalverket förvånas inte av debatten om att döma fler till rättspsykiatrisk vård. Eftersom påföljden har bättre resultat i återfallsstatistiken än fängelsestraff kan det vara en attraktiv tanke. Tyvärr är frågan mer komplex än så, varnar han.
– Det kan vara så att dagens system väljer ut rätt personer till rättspsykiatrisk vård, de med tillstånd som vi faktiskt kan behandla effektivt. Inkluderar vi fler finns det risk att det är personer som vi inte vet om insatserna verkligen fungerar på.
Varken M eller KD vill ändra kriterierna för när brottslingar ska dömas till vård. Partierna ser i stället lösningen i regeringens nya förslag om säkerhetsförvaring, ett straff som inte är tidsbestämt. Den nya lagen ses som ett sätt att ”täppa till glappet” mellan livstids fängelse och rättspsykiatrisk vård.
Sverigedemokraterna har inte besvarat DN:s enkät.
Fakta.Rättspsykiatrisk undersökning
En rättspsykiatrisk undersökning genomförs för att bestämma om en gärningsperson led av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks.
Undersökningen görs av rättspsykiater, psykolog och socialutredare som håller samtal med gärningspersonen, genomför tester och gör observationer.
En rättspsykiatrisk undersökning kan ta olika lång tid. Är gärningspersonen häktad tar en undersökning i snitt cirka fyra veckor. Är personen inte häktad tar den i snitt sex veckor.
Källa: Sveriges domstolar
