Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Den ryska statsapparatens nedslag mot återstoden av landets oliktänkande inleddes i förra veckan då Rysslands högsta domstol satte stopp för det liberala partiet Jablokos deltagande i parlamentsvalet den 18–20 september.
Jabloko är det enda lagligt registrerade partiet som öppet motsätter sig kriget i Ukraina och fick nöja sig med 1,3 procent av rösterna i det senaste dumavalet. Denna gång ansågs inte partiet ha någon chans att komma över femprocentsspärren. Kreml tillät partiet att bli registrerat i valet därför att det föreföll tämligen riskfritt och kunde ge valet ett sken av legitimitet.
Till slut bestämde sig Rysslands högsta domstol för att utestänga Jabloko från att delta i parlamentsvalet, det första efter den storskaliga invasionen i Ukraina i februari 2022. Enligt den ryske författaren Michail Zygar, som är väl bevandrad i Kremls beslutslabyrinter, skedde det på Putins personliga order.
Den troligaste förklaringen är att Putin inte tar några risker i ett läge när den ryska allmänhetens stöd för kriget i Ukraina ser ut att minska. Ett antikrigsparti i valrörelsen skulle möjliggöra öppen kritik mot kriget.
Även om det inte finns några tillförlitliga opinionsmätningar i Ryssland finns det tecken på att entusiasmen för kriget har svalnat. De stora förlusterna – över en miljon döda och skadade soldater – börjar märkas i det ryska samhället.
Dessutom har Ukrainas angrepp med drönare gjort att inte bara provinsbor utan också invånarna i storstäderna Moskva och Sankt Petersburg på allvar känner av kriget.
Putin har förvandlat Ryssland till en diktatur, men försöker ändå simulera demokratiska val. I stort sett är alla oppositionspolitiker undanröjda. De har antingen skrämts till tystnad, tvingats i landsflykt, fängslats eller – som Boris Nemtsov och Aleksej Navalnyj – mördats.
De flesta ryssar inser att de val som Putin arrangerar inte är fria i meningen att de kan påverka något. Men att rösta, även i ett riggat val, är en av de ytterst få möjligheter som en rysk medborgare kan uttrycka sina åsikter på. Och för de ryssar som faktiskt vill få ett slut på kriget kan en röst på Jabloko vara ett lagligt sätt att uttrycka sin protest.
För Kreml var problemet att även ett måttligt stöd för Jabloko skulle undergräva den propaganda som de statskontrollerade medierna målat upp om ett överväldigande folkligt stöd för Putins ”speciella militära operation”.
HD:s motivering för att avregistrera Jabloko var närmast skrattretande. Domen kom efter att det krigsivrande Kremltrogna partiet Rodina (Fosterlandet) anmält Jabloko för att ha tagit emot ”pengar från utlandet”. Summan: Motsvarande omkring 2 000 kronor.
Några bevis för att denna struntsumma verkligen överförts till Jabloko har inte lagts fram. Jablokos ordförande Nikolaj Rybakov kallade det hela för ”ett vanhelgande av rättssystemet”.
En vecka efter att Jabloko blockerats kom nästa slag: Lev Sjlosberg, en regional politiker i Pskov och vice ordförande i Jabloko, dömdes till ett fängelsestraff på elva år och en månad.
Hans brott: Han ”misskrediterade” och spred ”falsk information” om den ryska armén. Anklagelsen om falsk information handlar om att Sjlosberg den 25 februari 2022 (dagen efter Rysslands invasion) delade en bild från tidningen Daily Mirrors förstasida som föreställde Putin och en nedblodad ukrainsk kvinna, med texten: ”Hennes blod, hans händer”.
Den ryske journalisten Andrej Kolesnikov, medarbetare bland annat i tidningen Novaja Gazeta, jämförde i Youtube-kanalen The Breakfast Show domen mot Sjlosberg med förföljelserna av oliktänkande under Sovjetledaren Leonid Brezjnevs tid på 1960- och 1970-talen: Då dömdes ledande dissidenter till kanske fyra, fem eller sju års fångläger eller förvisning till Sibirien, alltså betydligt kortare straff än i Putins Ryssland.
Domen öppnar för repression som liknar den under Stalin, anser Kolesnikov, även om det kanske inte är ett nytt 1937.
I allt det dystra finns en ljusglimt: När Jabloko bannlystes gick unga demonstranter för första gången på länge ut på Moskvas gator för att protestera, noterade Kolesnikov:
– Om du för fyra år sedan var tretton år är du snart i värnpliktsåldern, och du ser vad som händer med ditt land och att du inte har några framtidsutsikter. För en sekund hade du en laglig möjlighet att uttrycka din åsikt, det vill säga att rösta på Jabloko. Men nu har den tagits bort.
Fakta:Enda tillåtna partiet mot kriget i Ukraina
● Jabloko var ett av de första politiska partier som bildades i Ryssland efter Sovjetunionens upplösning. Det grundades av 1993 av Grigorij Javlinskij, Jurij Boldyrev och Vladimir Lukin, och partinamnet är en förkortning av de tre efternamnens inledningsbokstäver. Jabloko betyder också äpple på ryska.
● Partiet kallar sig socialliberalt och har alltid befunnit sig i opposition mot Rysslands presidenter, först mot Boris Jeltsin (1991-1999) och sedan år 2000 mot Vladimir Putin.
● Partiet är ett utpräglat storstadsparti med väljare med högre utbildning. Högst röstsiffror fick Jabloko 1993, mede drygt 7 procent. Sedan dess har väljarstödet krympt till 1-2 procent.
● Jabloko är kritiskt mot urholkningen av demokratin och motsätter sig kriget i Ukraina.
● Javlinskij har trätt tillbaka som ordförande, men anses styra partiets politik från kulisserna. Sedan 2019 är Nikolaj Rybakov partiets ordförande.
Läs mer om Ryssland och kriget:
Ryska oppositionsledaren Lev Sjlosberg: ”Jag lämnar inte Ryssland”