På tisdagen klubbade regeringen igenom en nationell strategi för psykologiskt försvar. Den handlar om att värna försvarsviljan och arbeta mot otillbörlig informationspåverkan. En målsättning är att AI ska användas mer för att analysera aktörer på nätet.
– Vår försvarsvilja sitter mellan öronen, det vill säga den finns i den kognitiva miljön. Den här strategin syftar till att vara en styråra för myndigheterna, säger Carl-Oskar Bohlin (M).
Valrörelser är klassiska måltavlor för påverkansoperationer från främmande makt. Ett exempel är det senaste presidentvalet i Rumänien där det första resultatet ogiltigförklarades, med motiveringen att valrörelsen hade snedvridits av desinformation.
Hur är läget i den svenska valrörelsen när det gäller desinformation och påverkansoperationer?
– Just nu ganska lugnt men vi ska ha garden högt, det kan snabbt förändras, säger Carl-Oskar Bohlin (M).
Enligt honom är den största risken att enskilda händelser utnyttjas genom att aktörer som vill påverka opinionen sprider en felaktig bild i sociala medier av vad som hänt. Ministern pekar på den så kallade LVU-kampanjen där det påstods att socialtjänsten särskilt var ute efter muslimska barn.
– Vi såg det också under Natoprocessen när koranbränningar användes för att sätta en helt felaktig bild av vad som pågick. Det är ett exempel på hur sådana här aktörer ser att det här narrativet kan man vrida ett halvt varv till för att få fotfäste i olika grupper, säger Carl-Oskar Bohlin.
Han framhåller att den nationella strategin är relevant också för hanteringen av den svenska valrörelsen. Redan sedan tidigare finns ett samarbete på plats mellan bland annat Valmyndigheten, Polisen och Myndigheten för psykologiskt försvar med sikte på påverkanskampanjer.
Carl-Oskar Bohlin, själv känd som en offensiv polemiker i sociala medier, framhåller vikten av att skilja på utländsk påverkan som syftar till att skada Sverige och den fria inhemska debatten.
– Vi kommer att tycka att våra motståndare har fel och de kommer att tycka att vi har fel, det har inget med det psykologiska försvaret att göra. Det är inom ramen för yttrandefriheten.
