I februari beskrev 87 barnmorskor i en debattartikel i DN hur besparingar inom förlossningsvården i region Skåne drabbar verksamheten.
”Om du föder ditt barn hos oss kan vi inte lova att du får salva för dina såriga bröstvårtor eller ens ett varmt täcke att sova med” skrev de anställda.
Debatten, och särskilt barnmorskornas beskrivning av hur strävt papper användes på spädbarn i Malmö, spred sig snabbt till rikspolitiken.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) och Maria Berglund (KD), ordförande för den aktuella sjukhusstyrelsen, förnekade nyheten om de sträva torklapparna. Senare visade det sig att besparningen på tvättlapparna stämde, enligt P4 Malmöhus.
S kräver nu en ursäkt till de anställda vid förlossningsavdelningen i Malmö. De kräver även att regeringen stoppar nedskärningarna. 2025 stödde regeringen regionerna med 1,6 miljarder kronor för kvinno- och förlossningssjukvården. I år läggs 600 miljoner kronor mindre.
Lena Hallengren (S) ser både Tidöpartiernas regionala besparingar i Skåne, och nedskärningarna nationellt som ett allvarligt problem.
– Det är allvarligt för varje enskild kvinna som drabbas. Som inte känner sig sedd och inte får den vård som man faktiskt behöver och som man ska känna att man har rätt till, säger Hallengren.
Enligt S måste de 600 miljonerna fortsatt gå till kvinnosjukvården. Men Hallengren kan inte svara på exakt hur mycket som skulle gå till förlossningsvården om S fick bestämma.
S kallar nu sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) och Carl-Johan Sonesson (M), regionstyrelsen i Skåne, till socialutskottet för att ställa sina krav.
Elisabet Lann säger att S spelar politisk teater genom att ställa kraven.
– Jag tycker att det är magstarkt och helt enkelt inte trovärdigt. Det är lätt att sitta i opposition och kräva saker. De skar ner mer när de styrde, säger Lann.
Lann säger att regeringen utvärderat vårdbehoven noga. Därefter har man, enligt Lann, omfördelat i budgeten och lägger nu i stället mer på områden utanför just kvinno- och förlossningsvården.
– Nu satsar vi till exempel mer på cancervården, där bröstcancer är den vanligaste formen, och 200 miljoner kronor på sexuellt våldsutsatta.
Lena Hallengren tycker att Lann uttrycker sig ”felaktigt” när hon säger att regeringen omprioriterar i kvinnosjukvården.
– Om man drar ner satsningarna på kvinnors hälsa med 600 miljoner så är det faktiskt oförskämt att säga till vårdpersonal och födande kvinnor att man satsar 1 miljard. Det man gör är att skära ner.
En anledning till att regeringen omprioriterar är att färre barn föds, säger Lann.
De 87 vårdanställda skriver i debattartikeln att förlossningsvården kan spela en roll i det låga barnafödandet. Lann tror inte att det påverkar i någon större utsträckning.
Läs mer:
Så ska nyblivna mammor få bättre vård
Max Hjelm: 87 vårdanställda larmar om vården – regeringen frågar AI om de har rätt
