MP vill satsa på återvinning av kritiska metaller

Nattåget till norr var någon timme försenat. Sedan var Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och partiets EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke nära att missa bussen. Men de tog sig ändå till Jokkmokks marknad på torsdagen. Med sig hade de ett förslag om att tillsätta en nationell samordnare för återvinning av kritiska metaller och mineraler.

– Då skulle vi som land bli mer självförsörjande på de varor som vi behöver för att klara klimatomställningen. Det handlar om batterier, vindkraftverk och elbilar. I dag är vi beroende av Kina och det ska vi komma bort från, säger Daniel Helldén.

Enligt Naturvårdsverket slängdes över 100 miljoner ton gruvavfall år 2022. Det saknas enligt myndigheten ett fungerande återvinningssystem, samtidigt som det är svårt att göra återvinning lönsamt.

– I dag producerar vi enorma mängder varor som innehåller kritiska råvaror och mineraler som vi slänger bort, säger Daniel Helldén.

I EU har man beslutat om en lag som heter Critical Raw Materials Act, lagen om kritiska råvaror. Tanken är att EU ska säkerställa europeisk utvinning, bearbetning och återvinning av kritiska råvaror som nickel och litium. Målet är att 25 procent av de kritiska råvarorna inom unionen ska komma från återvinning år 2030.

– Vi har fyra år på oss, Sverige behöver sätta fart. Vi måste investera för att vara bäst i klassen och hämta hem affären, säger Alice Bah Kuhnke.

Innebär ert förslag fler gruvor?

– Vi kommer sannolikt att behöva fler gruvor för att klara omställningen men vi behöver ta vara på det vi tar upp. Det finns en potential som är enorm på det här området, säger Daniel Helldén.

Frågan om kommunerna ska få något tillbaka, för att godta gruvor på orterna, har varit återkommande i debatten. En kompensation är något som diskuteras inom Miljöpartiet, enligt språkröret.

– Vi vill att en del av de vinster som görs ska gå tillbaka till kommunerna och lokalsamhällena, det gäller både gruvor och vindkraft, säger Daniel Helldén.

Även Vänsterpartiet gjorde under marknaden ett utspel kopplat till naturresurserna i norra Sverige. Partiet föreslår en omfördelning av pengarna från elproduktionen, där vattenkraften i Jokkmokks kommun årligen bidrar med pengar till statskassan.

Andra partier driver liknande förslag. Centerpartiet vill exempelvis låta ”skatten stanna lokalt genom att intäkterna från vindkraftverken går direkt tillbaka till kommunen och regionen”.

– Kommunerna där naturresurserna finns är också de som går mest på knäna. De får dra ned på skolor, äldreboenden och andra välfärdsresurser, säger Linda Jonsson (V), regionråd i Norrbotten och ledamot i partistyrelsen.

Linda Jonsson anser att det befintliga utjämningssystemet för att skapa mer jämbördiga villkor över landet är otillräckligt. Vänsterpartiet vill införa en modell för återbäring via energiskatten. Partiet har använt riksdagens utredningstjänst för att analysera hur mycket pengar Jokkmokks kommun, som räkneexempel, skulle få om fem öre per producerad kilowattimme går till kommunen och regionen.

– Det är stora värden som produceras här, att bara en liten del skulle stanna kvar skulle betyda så mycket för lokalsamhällena, säger Linda Jonsson.