Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Framför allt, enligt uppgifter både från Washington och från Jerusalem, är USA på väg att överge ett par av sina centrala förhandlingskrav. Det gäller dels 440 kilo höganrikat uran, som USA hittills krävt att Iran lämnar ifrån sig, dels den tid Iran lovar att avstå från fortsatt anrikning. USA är nära, befarar Jerusalem, att låta Iran behålla sitt anrikade uran, på villkor att det utarmas. Anrikning går ut på att höja andelen av den klyvbara uranisotopen U-235, medan utarmning sänker den. I naturen består uran av 99,3 procent U-238, som inte går att använda för kärnreaktioner.
Dessutom, i detta krigs upptakt, krävde president Donald Trump ett totalstopp för Irans anrikning. I det första atomavtalet mellan Iran och stormakterna, 2015, det så kallade JCPOA, fick Iran anrika upp till 3,6 procent U-235, samma nivå som hos bränslet i kärnkraftverk. 2018, på inrådan av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, drog Trump USA ur JCPOA, som presidenten föraktfullt kallar ”Obama-avtalet”. Israeliska atomexperter, när det begav sig, vädjade till Netanyahu och Trump att inte lämna JCPOA. Få bedömare tror att Trump kommer att kunna knyta iranierna till strängare villkor än de i JCPOA.
På sistone har Trump talat mindre om ett anrikningsstopp och allt mer om löften från Iran att aldrig skaffa kärnvapen. Devalveringen av Trumps krav på Iran är dubbelt olustiga för Netanyahus del: dels därför att de ger Iran mer svängrum att bevara någon form av anrikningskapacitet, dels därför att krigets bokslut då blir en mardröm att försvara under den israeliska valkampanjen.
Under tolvdagarskriget i juni i fjol angrep Israel och USA Irans atomanläggningar och missilfabriker. Efteråt förkunnade både Trump och Netanyahu att Irans slagkraft reducerats dramatiskt och för lång tid framåt – både ifråga om kärnvapenmöjligheter och när det gäller antalet missiler. Mycket snart stod det klart detta var en blandning av övermod och önsketänkande. I dag, efter ännu ett krig, är Irans missilprogram svårt skadat men långt ifrån utslaget, och Iran har inte gjort några konkreta eftergifter ifråga om sitt atomprogram.
Lika oroväckande för Israels ledning är Irans senaste villkor ifråga om Libanon. Iran har tidigare begärt amerikanska garantier för att Israel skall sluta bomba Hizbollahmilisens kvarter i västra Beirut. Nu, enligt israeliska läckor, vill Iran inkludera också de sydlibanesiska storstäderna Nabatiye och Tyr i denna ”skyddade” zon. Vissa iranska talesmän nöjer sig inte med detta, utan vill kräva en total israelisk reträtt från södra Libanon. Den avväpning av Hizbollah som Netanyahu, och Libanons regering, begärt avfärdas på stående fot av Iran, och det ser inte ut som om Trump är beredd att ta strid om den saken.
Läs mer:
Medlare: Iran och USA överens om detaljer i fredsavtal
