Den politiska klyftan mellan unga män och kvinnor är rekordstor, enligt en rapport från SOM-institutet. Aldrig förut har så många unga män identifierat sig som höger. För unga kvinnor är det tvärtom – och avståndet har vuxit de senaste åren.
Varför det är så vet inte forskarna säkert, men faktorer som vilka medier och källor man följer och hur man diskuterar politik kan ligga bakom.
– Det kan bidra till ökad polarisering, har Daniel Johansson vid SOM-institutet tidigare sagt till DN.
Noa Cortinez Samenius och Lisa Diaz Cardenas kramar om varandra när de säger hej. Hon är Socialdemokrat, han är Moderat. De hade likaväl kunnat vara fiender, precis som sina partier.
Hur blir man vän med någon som står långt ifrån en politiskt?
Allt började på Norra Real i Stockholm. Det var i elevkåren som Noa Cortinez Samenius och Lisa Diaz Cardenas lärde känna varandra. Redan då var de båda politiskt aktiva, han var medlem i Moderaterna och hon i Socialdemokraterna.
– Jag har aldrig suttit i en förening med så många styrelsemöten. Det gjorde att man lärde känna varandra på riktigt, säger Noa Cortinez Samenius.
Tillsammans diskuterade de hur man ska hantera rektorer och andra elevfrågor. Att de råkade tillhöra olika politiska partier var aldrig ett problem. Tvärtom blev politiken något de hade gemensamt, som de kunde diskutera mellan alla måsten i kåren.
– Även om vi var politiskt engagerade redan då så var politiken framför allt ett intresse, något vi gillade att prata om, säger Lisa Diaz Cardenas.
De skrattar när de berättar om den kanske tydligaste symbolen för deras rivalitet: affischeringen inför valrörelsen. Att ”vakta plattan” på Sergels torg, ibland i över ett halvt dygn, är en av valrörelsens viktigaste ritualer för ungdomsförbunden i Stockholm.
Det parti som vinner plattan (lyckas få bäst och mest plats för sina affischer) blir också det parti som vinner valet.
– Åtminstone enligt legenden, säger Noa Cortinez Samenius.
Sedan studenten 2018 har livet tagit många vändningar, men båda har fortsatt på samma bana.
Noa Cortinez Samenius och Lisa Diaz Cardenas valdes båda till distriktsordförande för sina respektive ungdomsförbund samma år. Och nu står båda på valbar plats på riksdagslistorna. För dem har det varit en trygghet att följas åt. Och de tycker att det är viktigt att påminna om att man kan vara vänner, och respektera varandra, trots att man är politiska motståndare.
– I rikspolitiken är det nästan en tävling i vem som kan vara hårdast, men jag tror inte att det egentligen är vad folk vill ha, säger Noa Cortinez Samenius.
Men att vara hård i sakfrågorna förblir lika viktigt. Skillnaden, menar de, går mellan sak och person. Det går att vara djupt oenig om skatter, skola eller trygghet och samtidigt lyssna på varandra och hålla en respektfull ton, är deras budskap.
– Vi kan förmedla åsikter som står väldigt långt ifrån varandra utan att det behöver bli personligt, säger Lisa Diaz Cardenas.
– Ibland händer det ju att när unga kids kommer in så tror de att det man ser på partiledardebatterna, det är så man ska vara mot varandra. Men det finns no need egentligen, vi alla har intresse av att det inte ska vara den tonen, säger Noa Cortinez Samenius.
Att kunna ringa varandra och reda ut saker direkt har varit ett sätt att förebygga onödiga konflikter, berättar båda två.
Men faktum är fortfarande att de politiskt står väldigt långt ifrån varandra.
– För mig är socialdemokratin en frihetsrörelse och så länge samhället är så ojämlikt kan människor aldrig bli fria, säger Lisa Diaz Cardenas.
– Vill man stärka välfärden på sikt så måste ekonomin växa. De pengarna måste komma någonstans ifrån, säger Noa Cortinez Samenius.
Men båda vill se fler unga engagera sig politiskt, fler ungdomsförbund på skolor och fler samtal som inte fastnar i personangrepp. Polariseringen, menar de, är inte ett naturligt tillstånd utan formas av hur politiken bedrivs och presenteras.
– Politik handlar om att förändra samhället, och det går att göra utan att förlora respekten för dem som tycker annorlunda, säger Lisa Diaz Cardenas.
Läs mer: Unga är alltmer höger – kan de avgöra valet?
Fakta.Fler förstagångsväljare i höstens val
• Den 13 september är det val i Sverige. Enligt preliminära siffror från SCB kommer 7,8 miljoner svenskar få rösta.
• Gruppen förstagångsväljare (personer mellan 18 och 21 år) är något större i årets val jämfört med valet 2022. Över hälften av förstagångsväljarna är män.
• Störst andel förstagångsväljare finns i kommuner i och nära Stockholm, Göteborg och Malmö.
Källa: SCB
















