– Nu kommer László, säger projektledaren Katarina Lycken Rüter med telefonen pressad mellan axeln och örat, och ryktet sprider sig som ett lågmält eko på Rinkeby bibliotek: Nu kommer László, nu kommer László!
Ett av barnen frågar om han kanske färdas i en Lamborghini.
När årets Nobelpristagare i litteratur kliver in på biblioteket ställer sig publiken genast upp och applåderar. Han ledsagas fram i armkrok med två ungdomar till sin hedersplats, en blå fåtölj framför scenen, med ett lätt medtaget ansiktsuttryck (inte helt olikt den berömda memen föreställande en vithårig gammal man med ett stelt smil). När Askebyskolans luciatåg skrider in är det nedsläckt i rummet, och Nobelpristagaren spricker upp i ett leende.
– Jag är djupt rörd. Tack, från djupet av mitt hjärta, säger han när han blir uppbjuden på scen, och fortsätter, riktad mot barnen:
– Ni är hoppet, inte några priser, utan ni.
Inför dagens hedersbesök har skoleleverna förberett sig genom att skriva dikter och skapa konstverk i form av tittskåp inspirerade av stämningen i Krasznahorkais texter. När författaren får se kompositionerna berömmer han barnen och ber om att få ta ett foto av dem.
Sedan 90-talet har litteraturpristagarna bjudits in till Rinkeby bibliotek för att möta skolelever och unga läsare från Rinkeby och Tensta. Det första besöket gjordes av italienska Dario Fo som tilldelades priset 1997. Den franska författaren Annie Ernaux, 2022 års pristagare, beskrev besöket som sin bästa programpunkt under Nobelveckan i Stockholm. Också Abdulrazak Gurnah har lyft fram besöket i Rinkeby som en höjdpunkt, och sade i en intervju med DN: ”I Rinkeby mötte jag absolut osjälviska svenskar.”
Under det efterföljande traditionsenliga fikat är barnen de enda som får prata med pristagaren, journalister och andra vuxna får hålla sig på behörigt avstånd. En av pojkarna ställer varsamt fram en bricka med kaffe, te, mjölk, baklava, pepparkakor och två muffins, och sätter sig bredvid Krasznahorkai.
Ilhan och Julianna är tio år och brukar ofta komma till biblioteket och läsa. De är glada att László Krasznahorkai är här.
– Det kändes spännande och ganska häftigt. Han verkar vara en helt normal människa. När vi satt där med honom kände jag inte att han var en kändis. Han var typ som en morfar, säger Julianna.
Mahmoud Nasriyyah, som går i fyran på Askebyskolan, satt länge vid bordet och pratade med Krasznahorkai.
– Han kändes som en jättebra person. När man kollar på honom kanske det inte känns så först men när man pratar med honom är han jättebra och trevlig, säger han.
De senaste månaderna har Mahmoud och klasskamraterna fått ta del av sammanfattningar av den ungerske Nobelpristagarens författarskap. Mahmoud gillar att läsa och tycker att Krasznahorkais böcker verkar ha stråk av skräck, hans favoritgenre.
– Det är inte skräck som när något är äckligt. Mer att folk blir galna och inte är som vanligt, och kanske att världen är upp och ner.
Läs mer:
Eleverna i Rinkeby gör tittskåp till Nobelpristagaren













