Namn berättar en historia. Det blir tydligt när man läser ”Förnamn i Sverige”, som under onsdagen gavs ut av Institutet för språk och folkminnen. Den nya upplagan är en utökad och uppdaterad version av institutets tidigare namnlexikon från 2004. Språkvetaren Katharina Leibring har skrivit de nya delarna och menar att namn är grundläggande för vår kultur.
– Det är en sorts etikett och ett sätt att inordna världen, säger hon.
Institutets namnlexikon rymmer kortfattad historik och statistik över alla tilltalsnamn som minst 400 svenskar bär, plus de som finns i almanackan. Totalt innebär det 1 800 förnamn. Dessutom rymmer boken en historisk översikt. Det visar sig att namntrender ofta går hand i hand med stora samhällsförändringar. Ett exempel är kristendomens intåg i Sverige under medeltiden.
– Då får vi in alla de kristna namn som många av oss har i dag. Som ditt namn, Johannes, och mitt eget, Katharina. Det var ett stort namnskifte och många av de förkristna nordiska namnen kom ur bruk.
Ett av våra vanligaste namn i dag var däremot ovanligt av religiösa skäl.
– Maria är spännande eftersom det i princip inte användes under medeltiden för att det ansågs för heligt. Först efter reformationen får barn namnet Maria, och sedan sprider det sig väldigt snabbt under 1600-talet, berättar Katharina Leibring.
Namntrender säger också mycket om vilka utländska kulturer som har utövat störst inflytande på svenskarna. På 1700-talet var det franska namn som gällde och under 1800-talet slog de engelska namnen – som Jenny, Fanny, Charles och John – igenom.
Bland de femhundra nya namn som tillkommit sedan bokens förra upplaga finns flera som länge varit vanliga i andra länder, men är relativt nya i Sverige. Som Aisha, om vilket man kan läsa att det är ett arabiskt namn som betyder ”levande kvinna, kvinna som ska leva långt liv.”
Även dagens namnval har en hel del att säga om vår tid, enligt språkvetaren Katharina Leibring. Ända fram till 1800-talet döptes de flesta svenskar efter äldre släktingar, vilket gjorde att relativt få namn fick stor spridning. I dag är det annorlunda.
– Barnen ska vara unika. Föräldrar söker mer individuella namn eller egna stavningar. Det hänger ihop med individualismens framgångar under de senaste årtiondena, säger Katharina Leibring.
Fakta.”Förnamn i Sverige”
”Förnamn i Sverige – Kortfattat namnlexikon” gavs i veckan ut i en uppdaterad och utökad version av Institutet för språk och folkminnen.
Boken är ett lexikon över totalt 1 800 förnamn med historik, namnbetydelse och statistik.
Alla tilltalsnamn som minst 400 svenskar bär finns med, liksom samtliga namn i den svenska och finlandssvenska almanackan.
Bland de namn som tillkommit i den nya upplagan finns bland annat Meja, Aisha och Kilian.
Boken finns att köpa från Institutet för språk och folkminnen, eller kan laddas ned gratis via deras hemsida.













