Ställ tillbaka klockan till den 30 november 2024:
En ”rookie” får starta ihop med stjärnan Sebastian Samuelsson i singelmixedstafetten i världscuppremiären – och vinner.
Ella Halvarsson imponerade starkt i skyttet i karriärens blott tredje världscupslopp. Fyra dagar senare kom hon tvåa i kortdistansen i Kontiolax, två veckor senare fyra i en jaktstart i Hochfilzen.
Inför VM i Schweiz i februari hade skidskytten som gjorde sin första A-landslagssäsong även vunnit en damstafett – och låg skrällartat tolva i totala världscupen.
– Ibland känns det som att det är lite tryck på att man ska slå igenom ung, sade en 25-årig Halvarsson till DN inför VM i Lenzerheide.
– Det kan så klart vara jättekul, men då kanske man inte har fått de här åren att lära sig att hantera pressen.
Väl i VM fortsatte hon att skjuta till synes utan nerver. Det gav VM-silver individuellt i distans, och därtill VM-brons i damstafett.
Ett genombrott av det slaget skulle kunna påverka vem som helst. Men Ella Halvarsson från Borlänge har, åtminstone utåt sett, behållit fötterna på jorden.
Under VM charmade hon tv-publiken med att berätta att hon tänkte köpa en sladdlös dammsugare för prispengarna. Nu sitter hon i en skinnfåtölj på värdshuset i Idre Fjäll och säger om sitt ”nya” liv:
– Egentligen blir det väl inte så stor skillnad alls. Jag känner mig som samma person och vi är samma lag.
– Jag försöker vara mig själv bara, oavsett om det är när man pratar med media eller med sina kompisar. Man säger det man tänker bara. Det får bli vad det blir.
I helgen kliver hon in i en OS-säsong som startar med Sverigepremiären i Idre och fortsätter med världscuppremiären i Östersund om två veckor.
Vad sätter du upp för mål?
– Jag vill ta mig till OS. Vi är många tjejer i ett starkt lag. Så tar man sig dit så kommer man kunna göra det bra.
– Och är jag där vill jag ta medalj. Det är målet – och drömmen. Drömmen man har haft sedan man var liten.
Resan mot att plötsligt sitta och prata om OS-medaljer har både gått snabbt – och långsamt, säger hon.
– Det gick långsamt under många år och sen ”pang”. Det blir lätt att man vänjer sig, att man tänker att ”nu ska det gå så här bra hela tiden”.
– Men då försöker jag ta ett litet kliv tillbaka. Jag ska så klart fortsätta att ha höga mål och absolut göra allt jag kan för att kunna vinna lopp. Men man får inte bli helt orealistisk. För man vet ju aldrig. Så jag försöker hålla mig ganska lugn.
Hur blir det att gå in i en ny säsong efter förra årets genombrott?
– Jag vet inte riktigt än. Vi får se, säger Halvarsson och skrattar.
– Men jag tror att mina förväntningar kommer vara högre, och att andras förväntningar också kommer att vara högre.
Hur tacklar du det?
– Jag tror att jag hela tiden måste se till min prestation, och hålla realistiska förväntningar. Jag tror inte att jag kommer vara bäst varje lopp, utan jag måste liksom acceptera att det kommer gå upp och ner.
Hon stannar upp en stund i tanken, tänker sig in i en kommande intervjuzon och fortsätter sedan:
– Säg till exempel att man står där och får frågor om att det inte har gått så bra, men att man själv ändå är nöjd. Då får man kanske trycka på att man är nöjd, eller vad man är nöjd med.
Är du bra på det?
– Jag tror det.
Det känns så.
Ella Halvarsson skrattar igen.
– Jo, men jag tror ändå att jag är ganska snäll mot mig själv.
– Jag brukar ha lite som motto – när man blir sjuk, om det går dåligt eller om man känner sig dålig – att ”om det går bra så gillar ingen mig mer för det, om det går dåligt så gillar ingen mig mindre”. Som människa.
Läs mer:
Nya ”trenden” – privata pengagåvor till vinterstjärnorna: ”Det är inte så himla glammigt”
