På papperet sägs lagen skydda traditionerna hos alla de 56 olika etniska folkgrupperna i landet – varav majoriteten hankineser utgör 91 procent av Kinas 1,4 miljarder invånare.
Men tyngdpunkten ligger på att påskynda integrationen av minoriteterna. De ska därför få bättre kunskaper i det kinesiska språket.
Lagen antogs under folkkongressens sista dag, det årliga parlamentsmötet i Peking som aldrig röstat emot ett förslag från det styrande kommunistpartiet.
Den nya lagen betyder också att alla invånare ska vägledas för att få en ”korrekt bild” av Kinas historia, kultur och religion. ”Föråldrade seder” ska överges – och föräldrar ska lära sina barn att älska kommunistpartiet. Minoriteter uppmanas att flytta in i områden med blandad befolkning.
Lagen understryker att undervisningsspråket till alla barn, från de yngsta upp till och med gymnasieåldern, ska vara den nordkinesiska standarddialekten över hela landet. Förr om åren skedde mycket av utbildningen i Tibet, Xinjiang och Inre Mongoliet på elevernas hemspråk.
Men sedan Xi Jinping tog över ledningen för över tio år sedan har målet varit att assimilera minoriteterna i majoritetskulturen och fostra dem till patriotiska medborgare.
I regionen Xinjiang i västra Kina har det skett med brutala metoder. FN har anklagat Kina för grova brott mot mänskliga rättigheter. En miljon invånare från den muslimska gruppen uigurer har, enligt internationella människorättsorganisationer, stängts in i läger, utan rättegång.
I områden med tibetansk befolkning påbörjades en hårdare kontroll, liksom i Xinjiang, för över tio år sedan. Kinesiska myndigheter började installera övervakningskameror i kloster för att kontrollera munkarna och deras dyrkan av Dalai lama.
Skolundervisning på tibetanska hade redan förbjudits och privatundervisning gjorts till en kriminell handling, när DN besökte Tongren i provinsen Qinghai 2016. Då försökte unga tibetaner att utmana den kinesiska policyn. Grupper samlades på ledig tid och en ung tibetanska hade återvänt från universitetsstudier i östra Kina för att driva privatskola. Då erbjöd myndigheterna henne ett mer välavlönat jobb.
Med den nya lagen har kraven på anpassning från minoriteterna blivit hårdare. Och kritiken från omvärlden omedelbar.
”Lagen innebär en dramatisk förändring av politiken, för att trycka ned den etniska mångfalden som erkänts sedan 1949” (då Folkrepubliken Kina bildades), skriver Magnus Fiskesjö, docent i antropologi vid Cornelluniversitetet i USA, i en kommentar.
Barnen i nästa generation tvingas glömma sitt eget språk och sin kultur, fortsätter han.
– Många av direktiven i den nya lagen finns redan i praktiken i Xinjiang, Tibet och Inre Mongoliet. Lagen är ett påfallande försök av Peking att legalisera påtvingad integrering och politisk kontroll, säger Yalkun Uluyol, Kinakännare vid Human Rights Watch till The Guardian.
Lagen är avgörande för Xi Jinpings hårda linje mot Xinjiang och Tibet, där invånare tidigare protesterat för större självstyre, kommenterar James Leibold, professor vid La Trobe University i Melbourne i New York Times.
Kinesiska ledare menar i stället att språkundervisningen kommer att underlätta för minoriteterna när de söker jobb. Lagen kräver av myndigheter över hela landet att de dessutom underlättar flytten till nya platser för studenter och arbetstagare från minoriteterna.
Men just det, påpekar kritiker, kommer bara att skynda på migrationen, urholka minoriteternas kulturer och förstärka Xi Jinpings press på att förena dem alla med majoritetsbefolkningen.
Fakta.Kina språk i skolan.
● I Tibet, Xinjiang och Mongoliet hölls tidigare undervisningen på stor del på minoriteternas egna språk – förutom lektioner i engelska och kinesiska.
● Sedan över 15 år har det styrande kommunistpartiet på olika sätt pressat skolor att i stället använda den nordkinesiska standarddialekten (mandarin) som undervisningsspråk.
● Med den nya lagen sätter partiet kraft bakom den önskade förändringen.
Läs mer:
Språket nyckeln till tibetanskt motstånd















