Nya korsord lockar unga med samtida ledtrådar

Trenden med så kallade analog bags, där användare tipsar varandra om hur de kan minska sin skärmtid, sprids på sociala medier. Väskan packas med tidsfördriv som ritblock, böcker och korsord för att undvika att fastna i ett evigt skrollande på telefonen.

I Sverige har intresset för korsord ökat sedan pandemin och nya format riktade till yngre tar form.

Greta Åberg har löst korsord sedan hon var liten. Förra sommaren blev det fler än vanligt. Som frilansande stajlist inom film, tv och reklambranschen hade hon under en period mindre uppdrag och mådde sämre psykiskt.

– Då sökte jag mig till analoga aktiviteter eftersom jag ville bort från sociala medier. Korsord blev en skön väg att gå.

Varför tror du att unga börjat lösa korsord?

– Många är uppvuxna med sociala medier och får ”brainrot”, känslan av att bli seg i huvudet av allt skrollande. Jag tror att fler börjar känna att de vill vila hjärnan efter att ha suttit framför skärmar i skolan eller på jobbet.

Hon menar att korsord fyller en särskild funktion bland de analoga tidsfördriven.

– Att läsa kräver mycket koncentration, och det passar inte alltid. Att rita är inte heller för alla. Ett korsord är mer lågintensivt, du kan göra ett kryss och sen göra något annat.

Men hon märkte snart att hon inte alltid förstod ledtrådarna, eller ”nycklarna”, som det heter i korsordsvärlden.

En klassisk ledtråd i traditionella korsord är ”Skanåker”, som syftar på sportskytten Ragnar Skanåker. Det är ett namn som många äldre genast placerar, men som för yngre inte är lika självklart. Stavhopparen Armand Duplantis skulle vara en mer given idrottsreferens.

– Då såg jag ett glapp och började undersöka om det fanns korsord med ledtrådar som passar min generation.

Hon hittade inga.

I stället började hon skissa på egna korsord och tog kontakt med korsordsförlaget Keesing, som nyligen inlett ett samarbete med den finländska grafiska formgivaren Ano Miettinen.

– Det blev en perfekt match. De hade redan ett färdigt koncept när jag lämnade in min pitch, så jag klev in i samarbetet och började arbeta med Popkryss, som är licensierat från Pop-ristikot.

Pop-ristikot är ett finländskt korsord om populärkultur som kombinerar kryss med modern konst, riktat till en yngre publik. Formatet lanserades i Finland 2024 och spreds snabbt i sociala medier innan det började säljas i butiker runt om i landet.

Det första numret av Popkryss ges ut av Keesing den 18 februari. Tidningen görs av en fristående redaktion och utkommer varannan månad. Den riktar sig till unga vuxna mellan 20 och 35 år. Formen är hämtad från den finländska upplagan, men innehållet och ledtrådarna är anpassade för en svensk publik.

– Det är ett mer vågat språk, inspirerat från sociala medier och populärkultur.

I Finland används ikoner i både barn- och vuxenkryss, medan de i Sverige främst förekommer i barnkorsord. Det ville man ändra på.

På ett av uppslagen syns till exempel en Game Boy-ikon och en stiliserad avbildning av ett kvinnligt kön.

Klassiska korsord har oftast en enhetlig typografi medan Popkryss arbetar med olika typsnitt, storlek och svart och vit text.

Varje nummer innehåller illustrationer av en utvald formgivare, med ambitionen att samarbeta med lokala grafiska kreatörer.

– Det är väldigt kul att jobba med ett formspråk som verkligen skiljer sig från hur traditionella korsordstidningar ser ut, och som förhoppningsvis tilltalar den yngre generationen korsordslösare, säger Mattias Loftén, som ansvarar för layouten.

Greta Åberg betonar att arbetet är ett hantverk och att hon formulerar ledtrådarna tillsammans med parhästen Jonas Isaksson. På datorn visar hon hur rutnätet växer fram i arbetsverktyget och beskriver processen som intuitiv. Det är ett ständigt pusslande för att få orden att falla på plats.

– Vi har en ordlista som vi utgår ifrån men det är inte tillräckligt många så ibland får man komma på nya ord och så exporterar vi den här mallen som sen går till layouten.

Även korsordstidningen Krux, som kom ut i Stockholms bokhandlar i december i fjol, har hämtat inspiration från det finländska formatet. I sin egen tolkning kombinerar de korsord med illustrationer och samtidsreferenser.

– Följer du tv-serier, ser filmer och hänger med i kulturdebatten kan du lösa ett Krux, oavsett om du är femton eller åttiotre, säger redaktören Karin Wahlén, 46.

Marie Birde och Lina Kåberg Stene, som gör korsorden, saknade ett mer samtidsnära alternativ.

Enligt Wahlén är målgruppen bred och hon anser att korsord inte längre är knutna till en viss ålder. Referenserna rör sig över generationsgränser, ibland får hon själv ta hjälp av sin 18-åriga dotter.

Den första upplagan sålde slut, och nästa nummer planeras till maj, med ambitionen att ge ut minst två nummer per år.

Wahlén ser inte de nya korsordsformaten som konkurrens.

– Vi var först men det finns utrymme för fler. Jag tror att korsordsrevolutionen är här. Tänk om vi kan få en helt ny generation att sitta och lösa tillsammans. Det kanske är en väg framåt.

I förlängningen kan det bidra till språkglädje, menar hon.

– Det finns en tillfredsställelse i att lösa korsord som är svår att ersätta.