De omfattande flygattackerna mot ett område kring Rafah, södra Gaza, inleddes under tisdagen efter att en 37-årig reservist i IDF från Västbanken dödades i en attack. Det är det kraftigaste våldsutbrottet sedan vapenvilan inleddes den 9 oktober.
Enligt IDF var det Hamas som dödade soldaten i samband med att IDF ägnade sig åt att rensa ett område öster om den gula linjen som enligt avtalet om vapenvila står under israelisk kontroll. Sedan dess har IDF uppgett att de slagit till mot ”dussintals terrormål och terrorister” då Benjamin Netanyahu beordrade ”kraftfulla” attacker med anledning av den 37-årige reservistens död.
Så här ska IDF dra sig tillbaka enligt avtalet
Källa: Vita Huset, Trumps fredsplan
Enligt IDF har Hamas brutit mot vapenvilan, både när det handlar om att överlämna de döda gisslan som återstår och genom att döda den israeliske soldaten.
Hamas förnekar inblandning i attacken och har fortsatt att upprepa att man är fast besluten om att följa avtalen om vapenvila. Enligt IDF har man nu, efter beskedet att minst 100 människor dött, ”återupptagit vapenvilan”.
Hamas har, å sin sida, varnat för att varje israelisk eskalering ”kommer att hindra sök-, gräv- och bärgningsarbetet av kropparna, vilket kommer att leda till en fördröjning av återfinnandet av kropparna” av de återstående 13 gisslan i Gaza.
Enligt Isak Svensson, professor vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning, finns det inte någon gräns för hur många som dödas som gör att en vapenvila inte längre gäller.
– Det finns många tidigare exempel på hur vapenvilor brutits, men ändå lever vidare. Det beror på att det finns olika orsaker till varför vapenvilor bryts, säger han.
De tre vanligaste är:
● Parterna är helt enkelt inte intresserade av en vapenvila.
● Olika grupper och fraktioner bland parterna driver en egen agenda.
● Misstag och missförstånd kan leda till ageranden som bryter mot vapenvilan.
Vad det handlar om i det här fallet vill inte Isak Svensson uttala sig om.
– Dock är utvecklingen i det här fallet ett bevis för att avtalet i sig innebär stora risker för att det bryts, säger han och pekar på en rad oklarheter när det gäller såväl det framtida styret av Gaza och hur vapenvilan ska övervakas.
Generellt gäller att vapenvilan håller så länge parterna själva upplever att så är fallet.
I Washington, DC, insisterar så väl Donald Trump som vicepresident JD Vance på att vapenvilan gäller – trots alla påståenden om överträdelser från båda sidor. Trump har även sagt att han tycker det är rätt att Israel ”slår tillbaka” när IDF:s soldater attackeras.
Att vapenvilan gäller betyder inte att det inte kommer att ”förekomma skärmytslingar” då och då, har Vance tidigare sagt.
Anders Ekholm, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan tolkar den senaste händelseutvecklingen som ett avsiktligt, välplanerat agerande från Hamas sida.
– Hamas vet att går de till attack blir Israels motåtgärder sjufalt större. I det här fallet har en prickskytt från Hamas dödat en israelisk soldat – Israel svarar med att döda kanske hundra människor – något som framstår som oproportionerligt och som kan spinnas vidare på i media. Och media är ett kraftfullt vapen, säger han.
Enligt honom är alla parterna medvetna om detta. Innan den 7 oktober 2023 försökte Israel därför begränsa hotens utbredning för att undvika eskalationer.
– Det är en filosofi man i princip övergett helt. I dag tolererar inte Israel några hot mot staten över huvudtaget.
