I varma bussar, under gassande sol och när fläkten sviker drar kroppens egna luftkonditioneringssystem i gång. Men det finns sätt att hålla sig torr, även på de varmaste dagarna.
Alexander Shayesteh Afshar, docent och överläkare, har lång erfarenhet av att behandla patienter med hyperhidros – ett tillstånd som innebär överdriven svettning. Hundratusentals svenskar lever med sjukdomen, och mörkertalet bedöms vara stort.
– Det finns studier från både Sverige och USA som visar att det är bara några procent av de med sjukdomen som söker vård. Det kan bero på att man blivit nonchalant bemött när man har försökt söka vård, eller att man inte ens vet att det är en sjukdom. Man kanske har fått höra att det växer bort, säger Shayesteh Afshar.
Utöver mängden svett beror en eventuell diagnos på hur mycket man lider av sin svettning. Det gör att många är på gränsen till att ha hyperhidros.
– Det är en typ av holistisk syn på om det påverkar din vardag så pass mycket att du inte kan utföra kanske vissa aktiviteter. Det är väldigt individuellt vad det innebär för en.
Anledningen till att svettning, oavsett mängd, stigmatiseras beror enligt Alexander Shayesteh Afshar på samhällsnormer och negativa associationer.
– Om man svettas kan folk sätta etiketter på en – att man är nervös, äcklig eller smutsig. Oavsett är det inga positiva etiketter, och de är ganska kraftiga.
För personer med hyperhidros kan vintern vara värst, då deras svettande fortsätter när andras stannar av. För de flesta andra är sommaren den svettigaste årstiden.
Det finns flera sätt att svettas mindre på. Det enklaste är att hålla sig sval och använda luftiga kläder, tipsar Shayesteh Afshar.
Även kosten kan påverka svettproduktionen.
– Kaffe, kryddor och varma rätter har vi ju sett ökar mängden. Det finns indikationer på att energidryck kan göra att man svettas mer.
Lukten kommer inte från svetten i sig, utan från bakterier som bryter ner ämnen i svetten. Hur man luktar kan också förvärras av andra sjukdomar, mediciner eller kryddstark mat.
För att undvika att lukta rekommenderar Shayesteh Afshar de flesta receptfria produkter – förutom de med aluminiumjoner då de lätt skapar irritation. Allra bäst fungerar receptbelagda antikolinerga krämer.
– Jag hoppas att de krämerna blir subventionerade, för det skulle kunna hjälpa jättemånga.
För de med stora problem finns olika kliniska åtgärder, till exempel injektioner.
– Botulinumtoxin är jätteeffektiv och fungerar bra för lokala ingrepp, men den är också väldigt dyr, säger Shayesteh Afshar.
Lista.Svettmyter – sant eller falskt
”Man kan svettas ut slaggprodukter och gifter”
Halvsant.
”Det där är svårt. Det beror på vad man menar med gifter. För mig betyder det oftast toxiska ämnen som är direkt skadliga. Det kan du svettas ut.”
”Ju mer du svettas, desto effektivare är träningen”
Falskt.
”Det kan ju vara ett indirekt tecken, men frågan är vad syftet med träningen är. Om du styrketränar för att bygga dina muskler kanske du inte svettas så mycket. Man kan alltså inte göra en direkt koppling.”
”Svett luktar alltid”
Falskt.
”Svetten i sig luktar inte. Produkter som finns i svetten bryts ner av bakterier på huden, och det är det som orsakar lukten. Därför varierar också lukten mellan olika individer.”
”Man svettas mer om man är i form”
Halvsant.
”De som är väldigt aktiva har en bättre förmåga att reglera kroppstemperaturen. De kan trigga igång sin svettning mycket fortare än andra. Men vi föds med olika förutsättningar och genetik, så det kan ju finnas en stor variation ändå.”
