Efter en kavalkad av hotfulla utspel från Vita huset sade de europeiska tungviktarna ifrån.
”Grönland tillhör dess folk. Det är upp till Danmark och Grönland, och endast de, att besluta i frågor som rör Danmark och Grönland”, skrev ledarna från Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien och Polen tidigare i veckan.
Markeringen från de europeiska stormakterna i EU och Nato var viktig för lilla Danmark, som ska ha regisserat uttalandet.
Inför mötet mellan den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen och hans amerikanska motpart i nästa vecka förbereder sig Köpenhamn på det värsta.
Även i Bryssel, som haft sin beskärda del av konflikter med Trumpadministrationen, går krishanteringen på högvarv. Men det är i de europeiska huvudstäderna och inte vid EU:s nötta förhandlingsbord som uttalandet om solidaritet mejslats fram.
När de 27 EU-ambassadörerna träffas på fredagen kommer den danske diplomaten att informera sina kollegor om händelseutvecklingen, men det väntas ingen diskussion om hur EU ska hantera hoten.
Enligt flera av DN:s källor har danskarna dröjt med att lyfta Grönlandsfrågan i EU.
Trumpadministrationen har inte gjort någon hemlighet av att den helst skulle se att unionen splittras. I USA:s nya säkerhetsstrategi pekas EU ut som en motståndare snarare än allierad.
Danmark kan därför ha goda skäl att hålla EU formellt utanför konflikten med USA – för att inte riskera en ytterligare eskalering.
Samtidigt snickrar diplomater runtom i unionen på en plan för hur ett europeiskt svar skulle kunna se ut.
Frankrike, som i åratal velat att EU tar ett större ansvar för sin egen säkerhet och som i fjol erbjöd sig skicka trupp till Grönland, har tagit bladet från munnen.
– Vi har påbörjat ett arbete för att förbereda oss på att slå tillbaka, och att inte svara ensamma, sade den franske utrikesministern Jean-Noël Barrot till France Inter på onsdagen, efter ett möte med sina tyska och polska kollegor.
Dessa planer kommer att diskuteras tillsammans med Frankrikes europeiska allierade ”inom de närmaste dagarna”, fortsatte Barrot.
På spel står inte bara relationen till USA utan även Natos framtid.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har i tydliga ordalag varnat för att ett amerikanskt övertagande av Grönland skulle innebära slutet för försvarsalliansen. Vissa bedömare menar att utspelen från Köpenhamn är ett sätt att öka insatserna och få Vita huset att backa. Andra menar att det är en nykter beskrivning av vilka konsekvenserna skulle bli.
– Det är bara att konstatera att om ett Natoland militärt angriper ett annat Natoland så har själva grunden för försvarsalliansen satts ur spel, säger en EU-källa.
Mer optimistiskt lagda menar att Nato skulle kunna gå in som medlare, så som tidigare skett i konflikten mellan Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland. Generalsekreteraren Mark Rutte anses stå på god fot med den amerikanske presidenten, som han bland annat kallat för ”Daddy”.
Men när det gäller hotet mot Grönland har Rutte hittills tigit. Även efter att Donald Trump antytt att USA kan dra sig ur Nato om man inte får Grönland, i en intervju med New York Times.
Diplomater i Bryssel hoppas på en lösning där USA kan backa från sina hot utan att förlora ansiktet. Vita huset kan åberopa samarbetsavtalet från 1951 och stärka sin militära närvaro på ön – utan att varken köpa eller annektera den.
På torsdagen enades också Natos ambassadörer om att öka de militära insatserna i Arktis, vilket Trump krävt.
EU kan också använda ekonomiska muskler mot USA.
I somras slöt EU-toppen Ursula von der Leyen och Donald Trump en tullöverenskommelse, som var till USA:s fördel och såldes in i Europa som enda sättet att undvika ett handelskrig. Den bräckliga uppgörelsen, som måste godkännas i EU-parlamentet i vår, riskerar nu att gå i stöpet.
Flera ledamöter vill nämligen skrota avtalet om inte Trump backar. Den danske vänsterledamoten Per Clausen har startat en namninsamling. Kraven kommer också från miljöpartister, socialdemokrater och frihandelvänner i den liberala partigruppen Renew.
– Om vi ska kunna ge grönt ljus behöver vi garantier om att USA slutar med sina säkerhetspolitiska hot, säger Karin Karlsbro (L), som är en av huvudförhandlarna i parlamentets handelsutskott.
– Varken EU eller USA har råd med ett handelskrig och ett försämrat säkerhetsläge. Men Donald Trump har målat in sig i ett mörkt och farligt hörn, säger hon.
Läs mer:
Grönländare efter Trumputspel: ”Danmark och USA ska dansa undan”
Palmepristagaren: Grönland kommer att få Europa att vakna
