Med några veckor kvar till valet har bilden av partiernas privatekonomiska politik klarnat, även om det fortfarande återstår tid för fler utspel. För många svenskar är plånboken en viktig faktor när de väljer vilket parti de ska rösta på – och det märks i debatten.
– Det är ett tydligt plånboksval vi går in i, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.
Utspelen har duggat tätt och en stor del av partiernas privatekonomiska löften är riktade mot barnfamiljer – men på olika sätt. Exempelvis vill flera partier höja barnbidraget, medan andra vill ge ytterligare skattelättnader – i synnerhet för föräldrar som arbetar.
– Barnfamiljer är en väldigt stor grupp som också har betydande påverkan på ekonomin. Det gör dem till en naturlig målgrupp i valrörelsen, konstaterar Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
Såväl regerings- som oppositionspartier motiverar sina satsningar med att hushållen haft det tufft efter de senaste åren. Inflationschock och geopolitisk oro har dominerat rubrikerna, men Américo Fernández vill nyansera bilden.
– Hushållens köpkraft är historiskt stark, säger han och pekar på att regeringens skattesänkningar under den gångna mandatperioden de facto har gett mer pengar i plånboken för många.
Samtidigt finns det grupper som inte har gynnats i samma utsträckning: exempelvis långtidsarbetslösa, sjukskrivna och de som är beroende av bidrag för att få vardagen att gå ihop.
– Övergripande vill Tidöpartierna ge mer pengar genom lägre skatter på arbete, sparande och konsumtion medan oppositionen använder mer bidrag. Men det finns två avvikelser från den sanningen. KD vill höja barnbidraget kraftigt och C föreslår en skattefri grundlön som främst gynnar personer med lägre arbetsinkomster, säger Stefan Westerberg.
Vilka vallöften som kommer att infrias beror förstås på vilka som lyckas bilda regering, och vad förhandlingarna mellan dessa partier mynnar ut i.
– Jag tycker att alla – från vänster till höger – har en väldigt expansiv agenda. Jag ser inte ett lika stort fokus på finansieringen, säger Américo Fernández och tillägger:
– Medskicket till hushållen blir att ha ett nyktert förhållningssätt till att det är en valrörelse. Det är långt ifrån alla de här åtgärderna som kommer att genomföras, säger han.
Stefan Westerberg har räknat på partiernas plånboksförslag och säger att den tydligaste effekten ser ut att bli för höginkomsttagare vid en rödgrön valvinst. Detta eftersom bland annat S vill återinföra avtrappningen av jobbskatteavdraget medan V har föreslagit en beredskapsskatt och MP ett extra statligt skattesteg. V och MP har även föreslagit en lägre skattefri ISK-nivå.
– Där ser man de stora skiljelinjerna mellan höger och vänster. Det lutar kraftigt åt mer skatter för höginkomsttagare om oppositionen vinner, säger Stefan Westerberg.
Lista.Partiernas plånboksutspel
Ett urval av de privatekonomiska förslag som partierna driver i valrörelsen:
Socialdemokraterna
● Dubbla barn- och studiebidrag inför jul- och sommarlov, motsvarande 5 000 kr per år för en tvåbarnsfamilj.
● Slopat karensavdrag.
● Avgiftsfri tandvård för unga.
Moderaterna
● Sänkt skatt för arbetande föräldrar.
● Höj det skattefria ISK-sparandet från 300 000 till 500 000 kr.
● Månadskort i kollektivtrafiken ska bli en skattefri förmån.
Sverigedemokraterna
● 90 procents rabatt på tandvård för alla svenskar.
● Förlängning av den tillfälligt sänkta matmomsen och låg bränsleskatt.
● Nej till försämringar av a-kassa.
Vänsterpartiet
● Barnbidraget ska höjas med 500 kr per barn/mån samt ett ensamståendetillägg ska införas.
● Bebispeng på 15 000 kr till förstagångsföräldrar.
● Frysta hyror.
Kristdemokraterna
● Höj barnbidraget med 750 kr per barn och månad.
● Sänkt reavinstskatt på bostadsförsäljningar.
● Jobbskatteavdrag för föräldrar.
Miljöpartiet
● Inför ett Sverigekort för kollektivtrafiken i hela landet för 499 kr/vuxen.
● Höj barnbidrag och bostadsbidrag.
● Sänkt arbetstid med bibehållen lön.
Liberalerna
● Halverad statlig inkomstskatt.
● Höj skattefria gränsen på ISK till 500 000 kr.
● Barnavdrag för arbetande föräldrar.
Centerpartiet
● Skattefri grundlön på 15 300 kr/mån.
● Förstärkt elbilsbonus och möjlighet att leasa en elbil för 1 500 kr/mån.
● Sänkt skatt på personaloptioner.
Läs mer:
Hur tänker du – taktik, hjärtefråga eller plånbok?
Lättare för unga att köpa bostad – men hjälp hemifrån avgör fortfarande
Vad undrar du om ekonomi? Ställ din fråga till experterna
DN:s ekonomipanel svarar på frågor om privatekonomi, juridik, företagande och karriär. Skicka frågor till: [email protected]. Publicerade frågor och svar samlas här.