I april 2025 åker biträdande rikspolischef Stefan Hector, tillsammans med några diplomater, till Bagdad.
De ska träffa Iraks inrikesminister Abdul Amir al-Shammari och polisledning. Syftet är att försöka få dem att gripa och lämna ut ett antal särskilt intressanta gängkriminella svenskar som gömmer sig i landet.
En av dem som står högst upp på den lista som Stefan Hector överlämnar till den irakiska polischefen – är Foxtrottoppen Poya Shafie, nära allierad med Rawa Majid:
– Vi väljer ut de ledare, rekryterare eller finansiärer som är absolut mest skadliga för Sverige. Vi försöker få dem att se att de inte bara är ett problem för Sverige utan att de även tar med sig brottsligheten till Irak. Det har visat sig fungera påfallande väl, säger Hector.
Resan är en del av det nya arbetssätt som polisen har inlett de senaste två åren.
Stefan Hector har rest jorden runt, med målet att försöka få andra land att prioritera de svenska brottslingar som Sverige vill få hem.
– Om de kriminella ger sig ut i världen så har vi insett att även vi måste göra det. Det är ett arbete som är svårt att komplicerat och fullt av hinder, men det kan icke desto mindre hindra oss från att göra allt vi kan.
Ett halvår senare, den 10 oktober, bjuder justitieminister Gunnar Strömmer (M) in Iraks inrikesminister Abdul Amir al-Shammari för att diskutera ”den gränsöverskridande organiserade brottsligheten” och återvändande. Mötet resulterar i ett samförståndsavtal om brottsbekämpande samarbete.
Efter 13 dagar, den 23 oktober, meddelar statsminister Ulf Kristersson (M), i ett inlägg på sociala medier, att Poya Shafie har utlämnats till Sverige, från Irak. Det är mannen som stod högt upp på Hectors lista i Bagdad.
Kristersson skriver på Facebook att det bara är början: ”De är inte säkra någonstans.”
Men Stefan Hector vill inte ge statsministern hela bragden. Det krävde inte bara svåra förhandlingar under långa och formella möten i Bagdad, utan även otaliga koppar te, kaffe och ett stort mått tålamod säger Hector, som lärt sig ett och annat om irakisk etikett de senaste månaderna.
– Det finns koder och förhållningssätt som skiljer sig mycket från vår svenska kultur. Det är viktigt att det är chefen som pratar, ingen annan. Man pratar i tur och ordning under lugn och ro och ett möte kan ta många timmar, säger han.
Utöver det får chefen inte bära något och man får absolut inte visa fotsulorna mot sin motpart.
Hittills i år har mellan 45 och 50 gängtoppar gripits utomlands, enligt Stefan Hector. Hur många som finns kvar är oklart, men totalt uppger Hector att det finns omkring 800 kriminella som är efterlysta genom Interpol.
Helst vill Hector få brottslingarna utlämnade till Sverige, men det kan vara svårt om de är medborgare i det aktuella landet.
– Den så kallade Jordgubben (Ismail Abdo reds. anm.) greps för brott begångna i Turkiet. Och vi är lika nöjda med det så länge han är inlåst och inte kan fortsätta begå brottslighet.
Finns det någon röd linje för vad polisen inte kan gå med på i samarbetet?
– Ja, jag hade en farhåga att det skulle komma upp frågor som låg och tangerade vad som var korrekt och inte, men det har inte skett. Tvärtom så träffade vi till exempel en företrädare för irakiska rättsväsendet som var mycket väl medveten om vårt förhållningssätt till dödsstraff och avvärjde alla sådana tvivel.
Hector försäkrar att Sverige inte har gripit eller lämnat ut några personer i utbyte mot dem som Sverige har fått hem. Däremot har deras polis fått utbildning om hur Sverige arbetar med saker som it-brott, kriminalteknik och stora folksamlingar.
– Under hösten har vi haft delegationer här från både Irak och Turkiet. Vi lär ut sånt som vi är bra på. Marocko har till exempel varit väldigt intresserade av hur vi arbetar med hundpatruller.
Många av de 800 nätverkskriminella i utlandet tros befinna sig i Turkiet, Irak, Förenade Arabemiraten och Marocko. Marocko är det senaste av länderna som den svenska regeringen har tecknat ett samarbetsavtal med om gränsöverskridande brottslighet, i mitten av november. Nu riktar Stefan Hector blicken mot länder som Serbien, Spanien och Libanon.
– Jag träffade Libanons rikspolischef på Interpols generalförsamling (i november 2025 reds. anm) och vi kom överens om att inleda ett samarbete.
Den senaste tiden har regeringen kunnat visa upp flera framgångar. Gängledaren Ismail Abdo, även kallad Jordgubben, greps i Turkiet i somras, kort därefter utlämnades ”Greken”, Mikael Tenezos, från Mexiko.
Men Foxtrotledaren som kanske står allra högst upp på önskelistan, Rawa Majid, tros gömma sig i Iran. Ett land som Sverige saknar utlämningsavtal med.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skrattar till när han får frågan om regeringen planerar att inleda sådana samtal:
– Iran är ju ett exempel på länder där det naturligtvis är svårare att komma fram i den här typen av samarbetsavtal. Vi har en hög grad motstående intressen i en lång rad frågor.
Samtidigt är Strömmer medveten om att gängbrottslingarna kan utnyttja Sveriges skakiga relationer med länder som Iran, eftersom de som gömmer sig där blir ”svåra att komma åt”.
– Vi har inte på något sätt gett upp arbetet med att komma åt gängtoppar också i såna länder. Sedan får det kanske ske med delvis andra metoder, men det får vi återkomma med.
Men samtidigt som polisen arbetar hårt för att hämta hem gängtopparna till Sverige, annonserar Tidöpartierna nu, omvänt, att de vill kunna utvisa dem.
Justitieministern menar att det inte finns några motsättningar. Målet är nämligen att gängtopparna ska utlämnas till Sverige för att lagföras, fråntas sitt svenska medborgarskap och sedan utvisas.
– Vi har ett väldigt starkt intresse av att få dem fällda för sina brott och också få möjlighet att pröva medborgarskapsfrågan. De sitter ju inte bara och semestrar utan de organiserar och styr väldigt allvarlig brottslighet från sina utländska adresser, säger han.
Läs mer:
Spotlight: Så fick polisen hem gängtoppen ”Greken” från Mexiko
