Med löften om riklig belöning söker kriminella efter unga som är villiga att skjuta eller spränga. Oftast börjar det med en annons på sociala medier eller krypterade meddelandetjänster som Signal och Telegram.
Det är när kontakten är etablerad som id-handlingarna kommer in i bilden.
– De fyller två funktioner för de kriminella. En bild på passet eller id-kortet säkerställer att motparten inte är en polis. Men det är också ett medel för framtida utpressning.
Alexander Wallenius är koordinator på polisens nationella driftcenter, som inrättades under våldsvågen just för att hantera dåden i gängmiljön. Han har sett många barn bli enkla offer för påtryckningar så fort bilden på passet är skickad.
– I början av rekryteringen möts de unga av stor vänlighet. De får höra att de kommer att bli omhändertagna och viktiga för nätverket. Men så fort de vill backa ur kommer hoten mot familjen. Man har skickat bild på id-handlingen, nu vet gänget var man bor.
Vanligtvis stannar det vid just hot. Men för den som utsätts är situationen oerhört skrämmande, enligt Wallenius.
Därför vill Polismyndigheten att föräldrar ska hålla ett extra öga på barnens id-handlingar – och förklara varför man inte ska skicka bilder på dem till okända personer.
– Det finns självklart tillfällen då barn och ungdomar behöver och ska ha sitt pass eller ID-kort. Men när de inte är på resa eller hämtar ut ett paket är det bra om föräldrarna har kontroll över det snarare än barnen, säger Wallenius.
Utan tillgång till id-handlingarna förlorar gängen sitt viktigaste påtryckningsmedel.
– Det är ett centralt moment i rekryteringen. För barnet som svarar på en annons kan det gå väldigt fort. Man rycks med och skickar en bild. Men om man måste be föräldrarna om passet finns också ett tillfälle för vuxna att ställa frågor.
Fakta.25 våldannonser nedplockade med nya lagen
● Att komma åt gängens rekryteringsannonser på nätet har varit ett återkommande problem för polisen.
● I juli kom ny lagstiftning som sätter ökat press på plattformarna att agera.
● Nu kan polisen kräva att en annons plockas ned inom en timme. Annars kan plattformarna få böter upp till fem miljoner kronor.
● Sedan 15 juli har Polismyndigheten skickat 25 förelägganden till olika plattformar om att ta ned rekryteringsannonser. Inga bötesbelopp har varit aktuella.
Källa: Polisen
Polisen fortsätter också att se hur svenskar tar på sig våldsuppdrag i utlandet. Även där är id-kortet en nödvändig komponent för att få utföra dåden.
I våras misstänks två svenska tonåringar ha skjutit ihjäl en man i Osloområdet. Tidigare har flera unga svenskar dömts för skjutningar och sprängningar i Danmark.
Nyligen dömdes också en 19-årig norrman för mordplaner i brittiska Huddersfield på uppdrag av Foxtrotnätverket.
– Vi ser att svenskar rest både till våra grannländer och längre bort. Vi har exempel där utförare har befunnit sig i Thailand, Irak, på Balkan och i Turkiet.
Även om våldsnivåerna har minskat kraftigt läggs det fortfarande ut annonser för nya uppdrag.
– Nästintill varje vecka förhindrar vi brott på olika sätt, både i Sverige och utomlands, säger Wallenius.